Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information - 
Startsida - 
Kontakt -  | Webbkarta -  | Sök - 
Startsida -  / Insatser i samverkan

Humlor i arbete.

 

 -  

Insatser i samverkan

 

Insatskatalogen Insatskatalogen

Insatskatalogen är ett sökinstrument vars syfte är att effektivisera och rationalisera sökandet efter insatser för dem i behov av stöd mot egenförsörjning, inkludering och ökad livskvalitet.

Katalogen kan användas som ett vardagsverktyg för myndighetspersonal men är även öppen för allmänheten och kan även användas av privatpersoner själva som vill söka efter lämpliga insatser och aktiviteter.

Du hittar den här:
Insatskatalogen


Kartläggningar:

Kartläggning gällande förbundets behovsgrupper Individens fokus i fokus 2019

Denna rapport riktar sig främst till Samordningsförbundet Västerås utvecklingsgrupp och styrelse.

Delar i rapporten utgör väl kända texter ex. Lagen om finansiell samordning (FINSAM) samt delar ur Samordningsförbundet Västerås verksamhetsplan. Syftet med dispositionen av texter är att ge en helhetsbild över själva uppdraget ställt mot rapportens slutsatser och rekommendationer.

Syftet är även att dispositionen skall vara till hjälp för utvecklande reflektion och diskussion i hur verksamheten bör utformas framöver, för bästa möjliga individ- och samhällsnytta.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Västmanland och Västerås Stad har olika huvuduppdrag och regelverk, samtidigt så har alla det gemensamma uppdraget att bistå och stötta människor mot egen försörjning och hälsa, mot ett hanterbart liv där individens egna resurser kan frigöras och utvecklas. Tanken är god för både individ och samhälle.

Med vad händer när ”systemen” med alla dess resurser inte når eller förmår att ge det stöd som den enskilde individen behöver? Kan samhället rikta rätt stöd på individnivå med hjälp av statistik över människor (grupper) i ett visst sammanhang? Det finns flertalet behovsgrupper, och inom varje behovsgrupp finns ytterligare behovsgrupper. Ytterst har varje enskild individ sina egna individuella behov.

På samhällelig metanivå kan det vara relevant att prata i större penseldrag och gruppera individer. Nyanlända, hemmasittare, arbetslösa, sjukskrivna, osv. Vilka behovsgrupper ska prioriteras? Bakom och under varje rubricering finns individer med ytterst individuella behov. Vad ska erbjudas för att på bästa sätt kunna möta ”individen” i respektive behovsgrupp? Frågan som infinner sig är både relevant och aktuell; Hur kan Samordningsförbundet Västerås med tillgängliga resurser bidra till största möjliga nytta för personer i behov av samordnad rehabilitering?

Rapportens slutsatser pekar i följande riktning:

  • samtliga parter nämner ”unga” som en grupp att prioritera
  • samtliga parter pekar på betydelsen individuellt anpassat stöd över tid
  • samtliga parter pekar på vikten av samordnad organisering
  • samtliga parter pekar på betydelsen av att i organisering kunna möta individen (oavsett behovsgrupp). Rapporten manar Samordningsförbundets utvecklingsgrupp och styrelse till reflektion och diskussion kring rapportens innehåll gällande begreppen samverkan, behovsgrupper och individens fokus i fokus.

Rapportens slutsatser och rekommendationer ligger väl i linje med Samordningsförbundet Västerås uppställda syfte, mål, verksamhetsidé och vision, samt enligt förbundets ändamål och uppgifter enligt förbundsordning och lagstiftning (se 4.2).

Att läsa rapporten och samtidigt reflektera och fundera kring egen roll och påverkansgrad i den fortsatta utvecklingen av Samordningsförbundet Västerås verksamhet kan ses som en slags ”uppföljning ur ett tillitsperspektiv”. Louise Bringselius, forskningsledare i regeringens Tillitsdelegation pekar i sin rapport ”Uppföljning ur ett tillitsperspektiv” (Rapport 07, 2019-09-01 i Tillitsdelegationens rapportserie, Samtal om tillit och styrning), på betydelsen av att uppföljning bör ha ett lärande och utvecklande syfte, stort fokus på systemeffekter, utgå från en gemensam förståelse för uppdraget och att stor tonvikt läggs på medborgarperspektivet.

Urban Norling, fil.mag.

Seniorkonsult, Norling Education AB,

Individ, grupp & organisationsutveckling

Förhållningssätt enligt Lösningsfokus -The Solution focus.

Rapporten (nytt fönster, PDF)

samtliga bilagor


Utvärdering av projekt
Samverkan för individens bästa
-Nyanlända med ohälsa i Västerås

Projekt Samordning för individens bästa har inte haft någon stor budget för att genomföra sitt uppdrag, vilket innebär att det mesta av verksamheten har bedrivits inom ramen för parternas ordinarie uppdrag. Detta bör rimligtvis betyda att motsvarande arbete bör kunna prioriteras även efter att projektet upphör. Däremot har projektet saknat en formell styrgrupp, vilken ansvarat för den strategiska styrningen. I alla verksamheter som ska samordnas över
organisations- och ansvarsgränser är strategisk styrning av stor betydelse.
o Parterna rekommenderas att adressera frågan om Samordning för
individens bästa till en strategisk beslutsstruktur. Ett förslag på en
sådan beslutsstruktur skulle kunna vara att Arbetsförmedlingen,
inom ramen för sitt etableringsuppdrag, tar ansvar för en tydligare
strategisk styrning av den totala individprocessen för de nyanlända.
Ett alternativ är att samordningsförbundets styrelse tar ett tydligare
ansvar.

• Den grundläggande tanken med SIB om att säkerställa ett samordnat stöd för
nyanlända med ohälsa är en omfattande fråga och kräver en mer omfattande insats än vad projekt SIB har haft möjlighet att ta ansvar för. Vid en översyn av de befintliga samverkansstrukturerna mellan kommun, region, Försäkringskassa och Arbetsförmedling är det även tydligt att ingen av dessa omfattar de nyanländas hela livssituation. Antingen är fokus på samverkan mellan region och kommun avseende hälso- och sjukvårdsinsatser. Eller så är fokus på samverkan av sjukskrivna personers väg tillbaka till arbete, men den samverkan
bygger i grunden på att det finns en arbetsgivare vilket sällan är fallet
för de nyanlända. Någon strukturerad (lagstadgad) samverkan som tar sikte på att hitta en hållbar livssituation utifrån individen total utvecklingsprocess finns inte.
o Parterna rekommenderas att arbeta fram en gemensam målsättning
för arbetet med de nyanlända. Målsättningen bör tydliggöra att alla
parters gemensamma insatser ska stödja individen mot egenförsörjning
genom arbete eller studier. Parterna måste även ta på sig ett
ansvar att implementera målsättningen i sina operativa verksamheter.

• Nyanlända med ohälsa och andra utsatta grupper, vilka är i behov av samordnade insatser, måste få ett stöd där berörda parter arbetar utifrån ett gemensamt mål och en övergripande gemensam struktur. SAMSIP är en samverkansstruktur som i grunden bygger på en lagstadgad samverkan kring sjukvård, men med fokus på individens hela livssituation.
o Parterna rekommenderas att införa SAMISP som ett gemensamt
verktyg för arbete med nyanlända med ohälsa samt för övriga grupper
med behov av samordnade insatser. Om SAMSIP införs behövs
inte heller den kontaktlista som varit svår att implementera.

• Arbetsförmedlingen är en väldigt central aktör i samverkan kring att nyanlända
ska kunna integreras i samhället. Parterna i SIB-samverkan signalerar att man ”saknar” Arbetsförmedlingen som en tillräckligt närvarande och aktiv part. Med förståelse för Arbetsförmedlingens pågående förändringsprocess finns ett stort behov att Arbetsförmedlingen tar sitt ansvar.
o Parterna rekommenderas att skyndsamt träffas för att diskutera hur
man gemensamt kan överbrygga de utmaningar som finns i samverkansprocessen generellt och de utmaningar som finns specifikt utifrån Arbetsförmedlingens nuvarande situation.

Avslutningsvis
Att stödja nyanlända till egenförsörjning och att de kan leva ett självständigt liv är en av vårt samhälles stora utmaningar. I förhållande till den stora utmaningen har projekt Samverkan för individens bästa varit en liten insats, vilken dock är av stor betydelse.
Utvärderarna önskar därför lycka till och hoppas att parterna arbetar vidare med denna viktiga fråga i den anda som projekt initierat.

Göteborg, 2019-10-07
Jonas Huldt
Payoff AB/

Utvärderingen (pdf, i nytt fönster)


OPTIMUS

Uppdraget var ett kartläggnings- och metodutvecklingsuppdrag för målgruppen unga (19-29 år) i aktivitetsersättning. Det vi skulle göra/undersöka var;

  • att genom intervjuer utforska behovsgruppens egna tankar och idéer om vad som är bra och till hjälp i det stöd som ges
  • att genom intervjuer utforska behovsgruppens egna tankar och idéer om vad som kan utvecklas och göras annorlunda för att stödet ska bidra till utveckling framåt
  • att utforska gränsytan mot övriga aktörer runt individerna och vad som bidrar och kan utvecklas vidare
  • att hitta bästa möjliga sam­verkans­modell som ger varje person ett optimalt fortsatt stöd
  • att undersöka vilka insatser som kan leda till snabbare vägar ut i samhället med varaktigt resultat
  • att på kommunnivå utforska förekommande framgångsfaktorer för unga med aktivitetsersättning
  • att föreslå en modell/metod som kan implementeras och utveckla arbete och resultat med behovsgruppen

Vad har vi gjort?

Datainsamling har gjorts genom 34 semistrukturerade intervjuer med deltagare som omfattas av aktivitetsersättning. Den geografiska avgränsningen är Västerås stad. Könsfördelningen var 17 kvinnor och 17 män. Respondenterna var fördelade i fyra urvalsgrupper. Data har transkriberats och analyserats genom meningskoncentrering. Utöver intervjuer har projektgruppen läst forskningsrapporter och annan relevant litteratur för området. Samtal och dialog har förts med olika utförare (gränsytor) runt individer i aktivitetsersättning i syfte att förstå och lära om förekommande regler, procedurer, förutsättningar och villkor.

Vad blev resultatet?

Aktivitetsersättning är ett bra och fungerande stöd för behovsgruppen. Samtidigt är det ur ett individperspektiv och inte minst ur ett samhällsperspektiv – ytterst angeläget att utveckla förutsättningarna för att individens rehabiliteringsprocess skall få de bästa förutsättningar att nå framgång. I analys av inhämtad data så framträder betydelsen av ett kontinuerligt stöd över tid, en tydlig individuell plan, tät uppföljning, ett metodiskt bemötande samt myndighetssamverkan med individens fokus i fokus som helt avgörande för ett lyckat utfall inom i vad som för individen är en rimlig tid.

Läs mer:

Rapporten med bilagor (pdf, nytt fönster)

 

Förstudie kartläggning gällande behovet hos nyanlända personer ännu ej i arbete- slutrapport 2016

Vad undersöktes?

Uppdragets övergripande frågeställningar till deltagare:

  • Vilka behov av insatser, stöd, hjälp i den pågående processen mot självförsörjning        ser individen själv skulle vara till hjälp?
  • Vad anser individen själv skulle kunna göras mer av, mindre av, eller annorlunda?
  • Av de svar som framkommer – vad anser Socialtjänsten och AF att           de saknar för verktyg, vad finns och fungerar redan som kan utvecklas ytterligare?

Uppdragets övergripande frågeställningar till verksamhetsansvariga och handläggare:

  • Utifrån ett verksamhetsperspektiv – hur ser du på etableringsprocessen och dess funktion generellt?
  • Utvecklingstankar kring att stärka förutsättningarna för att fler lyckas stegförflytta till och mot självförsörjning?

    Vad är gjort?

    Kartläggningen och datainsamling är geografiskt avgränsad till att omfatta Västerås Stad.

    Insamling av data har skett genom intervjuer med verksamhetsansvarig på AF Västerås respektive Socialkontor Ekonomi. Två sakkunniga tjänstemän inom etableringsuppdraget samt två sakkunniga tjänstemän inom jobb-och utvecklingsgarantin har svarat på enkätfrågor. Tre sakkunniga tjänstemän från integrationsteamet på Socialkontor Ekonomi har svarat på enkät. Fokusgrupp intervju har genomförs med dels nämnda tjänstemän inom AF respektive nämnda tjänstemän inom Socialkontor Ekonomi. Enkätsvar har inhämtats från två gruppsammakoster med deltagare som befinner sig i slutet av etableringsinsatsen samt från två gruppsammankomster med deltagare som befinner sig ca 6 månader in i jobb- och utvecklingsgarantin. Avslutningsvis har fokusgruppsintervjuer genomförts i tre grupper där deltagarna medverkar i jobb- och utvecklingsgarantin samt uppbär ekonomiskt bistånd från Socialkontor Ekonomi.

    Vad visar resultatet?

    Sammantaget så kan olika slutsatser dras utifrån de analysspår som redovisas ex. om vad som borde utvecklas och i vilken ordning samt omfattning. Klart är dock att en viktning mot att utveckla system/metoder/procedurer och processer som i praktiken möjliggör en större individanpassad etableringsprocess förefaller vara något som har stöd i både forskning och hos berörda myndigheter samt individen själv. Det är viktigt att understryka att en mer omfattande individanpassning bör kvalitetssäkras genom tät och individuell uppföljning där individens fokus (process) är i fokus snarare än de processer och procedurer som han/hon omges av. Redovisade analysspår ger idéer till konkreta och omedelbara (och genomförbara) process och procedur-utvecklingsinsatser som handlar om ex. utvecklande informationsprocesser och förstärkt myndighetssamverkan.

    Läs mer :

    Rapport med bilagor


     

    Samverkande framgångsfaktorer

    Exempel på framgångsrika insatser och organiseringar kring behovsgruppen utlandsfödda med omfattande samordnade rehabiliteringsbehov. 

    Uppdraget var givet av de tre Samordningsförbunden i Västmanland och handlade om att söka efter goda exempel och organiseringar som varit och är till hjälp i arbetet med behovsgruppen utlandsfödda i behov av omfattande samordnade rehabiliteringsinsatser. I arbetet med denna rapport har kartläggningsarbetet och utforskningsprocessen av goda exempel medfört besök i verksamheter, intervjuer med deltagare, samtal med projektledare och sakkunniga inom olika områden. Rapporter, artiklar och böcker har lästs. Inom ramen för den information som denna kartläggning omfattat, framträder tre betydelsefulla slutsatsområden som var och en, men framförallt tillsammans, ger goda förutsättningar för framgång i arbetet med behovsgruppens stegförflyttning framåt.

    Uppdraget utfört av:
    Urban Norling, Norling Education AB

    Läs mer om:


    Välkommen till NNS Kunskapsbank

    I Kunskapsbanken har Nationella Nätverket för Samordningsförbund samlat slutrapporter från projekt som genomförts av samordningsförbunden.
    Målet med Kunskapsbanken är att redovisa och sprida de erfarenheter och resultat som samordningsförbunden gemensamt har uppnått i sin verksamhet.

    NNS Kunskapsbank

     - Tillbaka  -    Upp  -