Hoppa till textinnehållet - Hoppa till aktuell information och nytt på webbplatsen -  - 
Till startsidan för Samordningsförbunden i Västmanlands län - 
 - 
Startsida -  / Dokumentationer / Nätverksträff i lösningsfokuserat ledarskap

Johan

Föreläsare Johan Bysell arbetar till vardags med samtal och handledning och har en examen i psykologi och kommunikationsvetenskap samt mångårig praktisk erfarenhet av förändringsarbete utifrån ett systemiskt och lösningsorienterat synsätt. Johan har varit med och skrivit böckerna Här, nu och framåt samt Det finns alltid ett sätt: lösningsfokus och ADHD bl.a. tillsammans med psykologen Michael Hjerth.

 

Fördjupningstips från Johan

Boken Det finns alltid ett sätt.Johan berättade om boken Det finns alltid ett sätt som går att läsa mer om och köpa:
Boken - Det finns alltid ett sätt - Attentions webbutik

Friguiden
Friguiden är ett inspirationsmaterial för den som brottas med ADHD, kriminalitet eller missbruk.

Johan rekommenderade boken Momo eller kampen om tiden.

Under seminariet rekommenderade Johan den tänkvärda boken Momo eller kampen om tiden, en sagoroman av Michael Ende.

 

Inspiration från Ludwig Wittgenstein

Inspiration Vi förstår oss själva och skapar mening genom vårt språk.
Förändring sker i vårt språk - därav viktigt vad vi talar om, och hur.

"Det misstag vi gör är att vi letar efter en förklaring, där vi borde iaktta det som händer."

 

 

 

Nätverksträff i lösningsfokuserad metod och praktiska erfarenheter av att ha arbetat i samtal med personer med NPF
22 oktober 2018

Målgrupp för dagens nätverksträff: Du som i ditt arbete möter unga vuxna, vuxna och/eller personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och vill lära dig mer om lösningsfokuserad samtalsmetod.

Föreläsare: Johan Bysell

Här följer en dokumentation över dagen.

Inledning

Ann-Kristin hälsar alla välkomna och inleder nätverksträffen i LF.
Ann-Kristin Ekman tillsammans med Ann Rilegård och Linda Anderfjäll ser fram emot dagen och hälsar alla välkomna.

Upplägg och syfte med dagen

Johan berättar om dagens upplägg.Genom att varva teori med filmer, gemensamma reflektioner och praktiska övningar medverka till att dagens deltagare ges möjlighet

  • att få påfyllning gällande det lösningsfokuserade förhållningssättet
  • att få inspiration och praktiska verktyg för att kunna möta personer utifrån ett resursaktiverande förhållningssätt
  • att få tips på anpassningar för personer med ADHD och NPF
  • att översätta till er arbetsvardag.

Johan

Johan Bysell, nyfiken som han är, inleder sin presentation med att ställa ett antal frågor till åhörarna för att få lite kännedom om gruppens förkunskaper inom området lösningsfokuserat förhållningssätt och NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

Frågor att ha med under passet

  • Vad av det vi pratar om känner du dig hemma med och använder dig av?
  • Är det något specifikt nytt som inspirerar dig och du vill testa mer av?

Övning 1 - Tacksamhetsövning

Dagens första övningen var att reflektera över -
Vad är du tacksam för i ditt liv?

TacksamhetsövningÄgna några minuter till att

  • fundera på några saker, personer, omständigheter, förutsättningar som gör att du känner tacksamhet till livet
  • skriva ner något som du är tacksam för i ditt jobb
  • skriva ner något (kan vara något litet) som du har gjort som du är stolt eller nöjd med i ditt jobb.

Efter sitt eget reflekterande gavs tid till att dela med sina kollegor.

Tacksamhetsövning - fundera själv och dela med andra.
Fundera själv en stund och dela det du önskar med någon bredvid.

Filmvisning från Friguiden

Johan visade webbplatsen Friguiden som innehåller material för inspiration och vägledning för personer med ADHD som står inför att bryta med kriminalitet och missbruk.

Friguiden

Deltagarna fick se ett antal berörande filmer där personer som själva levt i kriminalitet och missbruk berättade om sin förändringsprocess och hur de får vardagen att fungera.

Friguiden med många filmade berättelser hittar du här:
Filmer ADHD - Friguiden

Olika namn på LF - Lösningsfokus

Det finns många olika namn för lösningsfokus exempelvis

  • lösningsfokuserat arbetssätt
  • lösningsfokuserad samtalsmetodik
  • lösningsbyggande arbete
  • jag kan-metoden
  • mirakelmetoden

Själv tycker Johan att benämningen
Resursaktivering är en bra beskrivning av LF.

Att fundera över - vad påverkar i terapi?

Johan berättar om vad som påverkar i terapi.

Undersökningar visar vad som påverkar i terapi:
40% det som sker utanför terapirummet
15% teknik/metod
15% förväntningar (placeboeffekt)
30% relation

Så sammanfattningsvis:

  • Relationen är den viktigaste delen som vi kan påverka.
  • Viktigt att hitta en balans mellan att utforska
    problemmönster och att utforska lösningsmönster.
  • Börja med att lyssna och bekräfta det som är svårt!
  • Utforska noga vad personen vill, lösningsmönster och undantag från problemet.
  • Viktigt att inte bli lösningsforcerade!

LF-metoden är väldigt alliansskapande och bygger relation.

Övning 2 - Relationer

Övning - Tänk på en relation

Ägna en stund åt följande:
  • Tänk på en relation som du haft till någon med NPF som du mött i ditt arbete där kontakten kändes bra.
  • Reflektera över vad du tror bidrog till att kontakten blev bra.
  • Vad är generellt viktigt för att skapa goda relationer?
  • Vad är specifikt viktigt för att skapa goda relationer för personer med NPF?

Deltagare övning - goda relationer.

Var har ni pratat om?
Vad är viktigt för att skapa goda relationer?

Här följer några reflektioner från deltagarna:

  • Att vara lugn och inkännande och läsa av hur personen mår.
    Vänta in – var närvarande!
  • Förstående acceptans.
  • Möta personen där den är.
  • När jag har jobbat med ungdomar är det viktigt att ge något av sig själv – så att man inte bara upplevs som ”professionell”.
  • Visa ödmjukhet och respekt.
  • Respektera låsningar – exempelvis om man inte vill prata i telefon.
  • Se till individens behov. Vad behöver du för att vara lugn och det ska fungera för dig?
  • Kunskap om olika funktionsvariationer så att man kan se igenom ett visst beteende. Om personen ser att man förstår ökar förtroendet.
  • Att vara icke-fördömande.
  • Positiva förantaganden till personen – visa "Det här är en person som vi tror på".
  • Vi kan ha en funktionsnedsättning men vi är inte funktionsnedsättningen.
  • Tålamod.
  • Jag upplever att man ofta får raka, tydliga svar i målgruppen.

Lite bakgrund och central filosofi till LF

Skifte i betoningen av att utforska det som redan fungerar istället för att utforska problem.

Johan anser att man bör känna till bakgrunden till LF och gav därför en kort historisk tillbakablick.

  • Synen på språket representerar ett paradigmskifte i terapivärlden.
  • Skifte i betoningen av att utforska det som redan fungerar i stället för att utforska problem.

Flera namn nämns med beröring till hur LF har utvecklats - bl.a. Ludwig Wittgenstein, Gregory Bateson, Milton H Erickson, Steve de Shazer och Inzoo Kim Berg.

Steve de Shazer och Inzoo Kim Berg, Brief Family Therapy Center, tillhör grundarna av den lösningsfokuserade korttidsterapin där följande punkter är centrala:

  • Om det inte är sönder, försök inte laga det.
  • När du vet vad som fungerar, gör mer av det.
  • Om det inte fungerar, gör något annorlunda.
  • Om det går för långsamt, dra ner tempot.

Viktiga hållpunkter

  • Inriktning på nuet och framtiden.
  • Förändring är oundviklig.
  • Inta en icke-vetande inställning.
  • Var nyfiken!
  • Uppmärksamma och förstärk resurser.
  • Relationen är central.
  • Vi förstår och skapar oss själva utifrån vårt språk.
  • Förändring sker i språket.

En värdering är min värdeing, när värdet av värderingen, verkligen är värdefullt för mig.
En värdering är min värdering, när värdet av värderingen, verkligen är värdefullt för mig.

Koppling mellan LF och forskning kring ADHD

Johan berättar

Det är bra för personer med ADHD att förstärka de exekutiva funktionerna och här passar LF mycket bra.

Exekutiva funktioner kan lite förenklat förklaras som den delen av hjärnan som hjälper oss att leda oss själva. Exempelvis genom att:

  1. Inhibition
    Förmågan att stanna upp och hålla tillbaka sitt tänkande eller beteende.
  2. Självreflektion
    Förmågan att bli medveten om sig själv och sitt beteende.
  3. Tidsresor i tanken
    Förmågan att minnas bakåt och föreställa sig framtiden.
  4. Prata med sig själv
    Förmågan att ha en inre dialog.
  5. Hålla koll på känslor
    Förmågan att inte låta känslorna gå överstyr.
  6. Tankens lekplats
    Förmågan att bygga mentala modeller och simuleringar.

Exekutiv funktion och ADHD - att öva på att leda sig själv!

Johan berättar

  • Personer med koncentrationssvårigheter vet ofta vad som är bra för dem att göra. Problemet är ofta att få sig själv att komma igång eller att stoppa sig själv från att göra sånt som är luststyrt.
  • Yttre struktur och stöd – rutiner - vanor.
  • Inre struktur och stöd – automatisera och träna de exekutiva funktionerna för att styra sig själva.
  • Det vi inte kan göra automatiskt - kan vi öva på att göra systematiskt.
  • Strategi istället för vilja. Rutiner i stället för lust.

Principer inom lösningsfokus

Johan berättarJohan visade exempel och gick grundligt igenom följande sex principer:

  1. Gör mer av det som fungerar.
  2. Översätt problem till målsättningar - fokusera på det man vill uppnå snarare än det man vill slippa.
  3. Använd styrkor för att hantera svagheter.
  4. Bygg på möjlighetstänk och önskade lägen.
  5. Aktivera andras egna tänkande.
  6. Små steg leder längre.

Johan beskrev skillnaden mellan problemmönster och lösningsmönster. Att utforska lösningsmönster innebär:

  • Beskrivning av mål.
  • Medvetenhet om tidigare lyckanden.
  • Analys av framsteg.
  • Förklaringar till senaste förbättringen.
  • Erkännande av styrkor och resurser.
  • Tack till dem som uppfattas ha bidragit till framgång.

Övning 3 - Resursglasögon

Vi gör en övning för att leta resurser och ”måbra-mönster” utifrån ett fallexempel.

Engagerade deltagare
Engagerade deltagare

Sammanfattning princip 1:

  • Gör mer av det som fungerar och bygg vidare på det.
    Det finns alltid något användbart någonstans.
  • Finns det problemmönster finns det också lösningsmönster
    Det finns alltid något användbart - leta upp det dolda må-bra-mönstret - undra över det - dra nytta av det.
  • Inga problem händer hela tiden.
    Var finns undantagen? Och vad händer då?

Att sätta upp mål

Princip 2: Översätt problem till målsättningar - fokusera på det man vill uppnå snarare än det man vill slippa.

Riktlinjer för mål:

  • Realistiska
  • Tydligt beskrivet
  • Viktigt för personen
  • Närvaro av något
  • Specifikt, konkret och i termer av beteende

Klago-Mål

Klagan: Bekräfta det som är svårt - Tona in på stämningen - Se, hör och lyssna - Hjälp till att tryckutjämna - Ibland viktigt att sörja!

Mål: Vad längtar du efter? Vad är viktigt för dig? Hur vill du ha det i stället?

Att sätta upp mål.

Viktigt att inte sätta för stora mål för då bygger man lätt in misslyckanden.

Princip 3 - Använd styrkor för att hantera svagheter

Resursfrågor

Resursfrågor

Fundera över ett specifikt tillfälle då du tagit tag i och genomfört något som varit utmanande och viktigt för dig.

  • Hur lyckades du med det?
  • Hur visste du att du skulle göra så?
  • Vilken effekt hade det du gjorde?
  • Vad har du lärt dig av det du gjorde?
  • Hur skulle en vän som känner dig väl beskriva dig i den situationen?

Johan betonade att frågan Vad mer? kan upprepas många gånger om vi vill hjälpa en person att hitta behoven och kärnan i vad som verkligen är viktigt för personen.

Behovs- och känslokartor

Känslokartor

Johan berättade om att de haft stor nytta av behovs- och känslokartor i deras samtal och visade på några av de behov och känslor som är vanligast. Nedan visas Topp 5 behov och känslor från de samtalsgrupper som Johan har lett tillsammans med sin kollega Nicole Wolpher:

Top fem behov och känslor
Tillgodosedda behov: att bli lyssnad på, respekt, acceptans/förståelse, ärlighet/meningsfullhet, förtroende
Upplevda känslor: lugn, glad, avslappnad, nyfiken, trygg

Princip 4-6

Centralt inom LF är att tala om önskade lägen. Ibland används den så kallade Mirakelfrågan och ibland används skalfrågor/motivationsskalor.

  • Bygg på möjlighetstänk och önskade lägen.
  • Aktivera andras egna tänkande.
  • Små steg leder längre. För att komma närmare en målsättning eller ett önskat läge tar vi ett steg. Ett bra steg är hellre för litet än för stort.

Skalfrågor ger struktur till samtal och tänkande.

Att bryta ned saker i små, små steg - myrsteg - är mycket viktigt.

Alternativ skala
Här visade Johan ett alternativt sätt att se på skalor via bilder i stället för den vanliga skalan 1-10. Ett exempel som kan tilltala de målgrupper han ofta möter.


Övning 4 - Gruppsamtal - utmaningar i mötet med personer med NPF

  1. Vilka utmaningar möter ni hos personer med NPF? Lista era vanligaste utmaningar.
  2. Vad har ni för erfarenheter av att hantera dessa utmaningar? Dela med er av erfarenheter och kunskaper. Vilka rutiner är till hjälp? Lista era viktigaste erfarenheter, lärdomar, påminnelser, inspiration?

Gruppdiskussioner

Några tankar som delades i samtalen:

  • Lättare att prata med personer som har kunskap om sin ADHD.
  • En socialsekreterare upplever att utredningsfrågorna som måste ställa vid första samtalet kan störa alliansen. Då blir inramningen viktig och hur frågorna ställs. Att säga "Det handlar om att du ska få den hjälp som du behöver...." kan hjälpa.
  • En boendestödjare upplever att klienterna har svårigheter med att hålla planering under en längre tid. Framsteg i början men tappar med tiden. Då kan det hjälpa att ha tätare uppföljningar - bekräfta, uppmuntra i vardagen, visa att vi ser framsteg när det fungerar.
  • Svårigheter i anpassningar vid övergång från skola och arbetsliv. En person kan ha fått anpassningar i skolan men när de kommer till arbetsplatsen vill de vara som alla andra och berättar därför inte om sin funktionsnedsättning/funktionsvariation.
  • På raster i grundskolan har man erfarenhet av att bestämda aktiviteter med vuxnas närvaro gör att konflikter mellan barnen minskar.
  • Ungdomar använder sina mobiltelefoner till olika saker - ett tips är att filma något man gjorde bra för att visa på små framsteg. Filma och förstärka - att jobba med bilder är bra.

Intervju - arbeta i grupper

Sussan Öster intervjuade Johan Bysell.

Sussan intervjuar Johan.
Sussan Öster och Johan Bysell

Hur har du använt LF i grupper?

- Jag har både jobbat med rehabiliteringsgrupper, ledarskapsutbildningar och samtalsgrupper för unga vuxna. En erfarenhet från vårt arbete har varit att LF som metod fungerar bra både att använda som ett ledarskapsverktyg och som ett förhållningssätt som är till nytta att lära ut till dem vi möter i grupperna.

Hur hanterar vi när människor har olika mål?

- Människor vill bidra till varandra och det fungerar bra även om olika personer jobbar med helt olika målsättningar. Vissa delar med sig av sina processer och andra håller det mer för sig själva.

Kan du säga något om erfarenheten av att ha arbetat med samtal i grupp för personer med adhd och autism?

- Det som har funkat för oss är att vara extra tydliga med tydlighet och en enkel struktur. Vi frågar vad som är viktigt att prata om och sammanfattar det vi pratat om. Innan träffarna påminner vi genom att skicka ut schema och de frågor som vi ska ta upp. Träffarna inleds med att vi läser upp ett antal förhållningsregler som deltagarna själva har fått vara med och sätta sin prägel på, exempelvis – det man säger i rummet, stannar i rummet. Vi förklarar att syftet med reglerna är för att alla ska trivas och känna sig trygga. "Hur ska vi göra och vara mot varandra?" - är en viktig fråga.

Hur jobbar ni med feedback/resursåterkoppling

- Vi är alltid två som leder samtalsgrupperna, en som ställer frågor och fördelar ordet och en som för anteckningar och sammanfattar vad vi har pratat om. Den personen letar specifikt efter lärdomar, resurser, må-bra-mönster och sånt som vi pratat om som deltagarna berättat varit till nytta för dem i deras process. Det är också vanligt att deltagarna bekräftar varandra. Vi avslutar varje samtal med att be om skriftlig feedback för att få bättre grepp om sättet vi jobbar och det vi pratat om varit till nytta.

Vill du berätta mer om ert nya projekt?

- Stöd i vardagen är ett treårigt projekt med start 2018 som finansieras av Arvsfonden och drivs av Attention Stockholms lokalförening. Syftet med projektet är att bidra till ökad självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Projektet kommer att arbeta med tre spår:

  • Vardagstips
    Vi har inom Attention Stockholm under flera år erbjudit samtalsgrupper för unga vuxna. Projektet ska nu samla in och ta tillvara några av alla de goda vardagstips, berättelser och strategier som delas i grupperna. Tipsen ska avpersonifieras och kommer att spridas brett, bland annat genom korta animerade filmer som fritt görs tillgängliga över nätet.
  • Känslor och relationer
    Ett återkommande tema i samtalsgrupperna har rört utmaningar i relationer samt att hantera svåra känslor i vardagen. Projektet kommer därav ta fram en känsloguide med syfte att bättre kunna förstå, hantera och kommunicera sina känslor.
  • Handledningsmaterial för samtalsgrupper
    Inom projektet kommer det även att skapas ett handledningsmaterial. Handledningsmaterialet ska kunna användas av yrkesverksamma inom vård och stöd och av ledare i olika ideella föreningar.

Projektet genomförs i samarbete med Karolinska institutet, Norra Stockholms psykiatri, MIND och Gothia fortbildning.

Johan visar en film som beskriver projektet:

Film - Stöd i vardagen

Presentation av projektet Stöd i vardagen (Ca. 4 min)


Stöd i vardagen är ett treårigt projekt med start 2018 som finansieras av Arvsfonden och drivs av Attention Stockholms lokalförening. Syftet med projektet är att bidra till ökad självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Projekt Attention

Avslutning

Avtackning
Ann-Kristin Ekman tackar Johan för en mycket innehållsrik och givande dag. Överraskningsmomentet var den fina barnteckningen - ett porträtt av Johan - där han genast kände igen sig själv.

Anns ord

Ann Rilegård avslutade dagen med att ge Johan återkoppling från dagen.

- Dagen har innehållit en stor variation - prat, fina filmtips, samtal i mindre grupper. Nu känner jag mig inspirerad, upplyst och förstår mer.

- Jag fastnade för några saker som jag tar med mig:

  • Ordet "Resursaktivering"
  • "Om vi experimenterar kan vi inte misslyckas."
  • Spana efter "Må-bra-mönster".
  • "Myrsteg"

Fördjupning

Vid frågor går det bra att kontakta Johan på:
johan.bysell(at)mellantid.se


Dagens arrangörer

  • Ann Åkerlund-Rilegård, Norra Västmanlands Samordningsförbund
  • Ann-Kristin Ekman, Samordningsförbundet Västerås
  • Linda Anderfjäll, Samordningsförbundet Västra Mälardalen
  • Sussan Öster, VITAL goodsolution

Dagen finansierades av de tre samordningsförbunden i Västmanlands län.


Johan och dagens arrangörer.Johan Bysell och dagens arrangörer Ann-Kristin Ekman, Linda Anderfjäll, Sussan Öster och Ann Rilegård.


Sammanställning och foto:
Christina Wallnér, No WaIT AB

Fler utbildningar och nätverksträffar

Kommande lösningsfokuserade utbildningar och nätverksträffar via samordningsförbunden i Västmanland presenterar vi här:
Kalendarium

 

 -