Hoppa till textinnehållet - Hoppa till aktuell information och nytt på webbplatsen -  - 
Till startsidan för Samordningsförbunden i Västmanlands län - 
 - 
Startsida -  / Dokumentationer / Nätverksträff i lösningsfokuserat ledarskap

Sussan
Sussan Öster, utbildare, processledare VITAL GoodSolution, berättar om dagens agenda.

 

 

Ann
Ann Rilegård, får både kaffe och diskussion under fikapausen.

 

 

 

Lösningsfokuserad nätverksträff 7 maj 2019 - Vad är SRS och ORS?

Hur kan dessa verktyg på två minuter göra mina samtal mer hjälpsamma och effektiva?

Sammanställning och foto:
Mia Björkström, AiM PRODUKTION AB

Målgrupp för dagens nätverksträff är de som är nybörjare eller redan arbetar med verktygen SRS (Session Rating Scale), ORS (Outcome Rating Scale och GSRS (Group Session Rating Scale). Alla ska kunna ta del av dagen, antingen som en introduktion i verktygen eller som en repetition.

På scenen:
Ann-Kristin Ekman, förbundssamordnare Samordningsförbundet Västerås
Linda Anderfjäll, förbundssamordnare Samordningsförbundet Västra Mälardalen
Ann Rilegård, förbundschef, Norra Västmanlands Samordningsförbund
Sussan Öster, utbildare, processledare VITAL GoodSolution
Hanna Stålarv, utvecklingsledare, Norra Västmanlands Samordningsförbund
Eva-Lott Lind, socialkonsulent Samordningsteamet FNS
Katarina Jansson, socialkonsulent Samordningsteamet FNS.

Välkommen
Ann-Kristin Ekman, förbundssamordnare Samordningsförbundet Västerås, hälsar alla välkomna till Lösningsfokuserad nätverksträff.

Inledning

Ann-Kristin Ekman hälsar alla deltagare välkomna och lämnar över ordet till Sussan Öster, utbildare, processledare VITAL GoodSolution, som ger alla en introduktion av dagens upplägg och syfte.

Huvudfrågorna är vad SRS (Session Rating Scale) och ORS (Outcome Rating Scale) är och hur dessa verktyg på endast två minuter kan göra samtal mer hjälpsamma och effektiva.

Bakgrund SRS och ORS - Miller och Duncan

Scott D Miller (International Center for Clinical Excellence) och Barry L. Duncan (Heart and Soul of Change Project) har sedan 70-talet och framåt, tillsammans med andra forskare, utvecklat verktygen SRS och ORS.

De båda såg att klienter fick god hjälp av terapeutiska samtal (cirka 80% mår bättre efter samtal) och började intressera sig för vad som verkar vara avgörande för att samtal är till hjälp för klientens utveckling. Det som verkade spela störst roll, var hur bra samtalsledaren var att bygga samtalsallians och att ta in synpunkter från klienter, och på så sätt bli duktigare på att leda samtal. Till en början användes långa och tidskrävande formulär som t.ex. OQ45. Det var opraktiskt så de ville hitta ett snabbare och effektivare verktyg och utvecklade därför de två skattningsskalorna ORS (Outcome Rating Scale) och SRS (Session Rating Scale).

SRS och ORS finns för enskilda och grupper och även varianter för barn och ungdomar. De är översatta till 25 olika språk.

Varför viktigt med feedback

Sussan Öster, utbildare och processledare VITAL GoodSolution, berättar om varför det är viktigt med feedback.

- Det är genom den som vi får veta att samtalet fungerar, att processen går framåt. Och med dessa verktyg kan vi få ut en tydlig bild direkt över hur samtalet och processen går, förklarar Sussan.

Åhörare
Nyfiken publik, redo att lära mer av dagen.

Sussan berättar
Sussan Öster, utbildare, processledare VITAL GoodSolution, berättar om varför det är viktigt att koppla detta till evidensbaserad praktik.

Evidensbaserad praktik

- Vi ska inte bara gå på forskning. Den är fortfarande viktig men det räcker inte riktigt, förklarar Sussan om varför det är viktigt att koppla till evidensbaserad praktik.
Hon beskriver hur viktigt det är att även den professionella bilden från dem som har beprövad erfarenhet (de som arbetar med människor), också behöver komma med. I tillägg till det kommer den avgjort viktiga pusselbiten i "evidensbaserad praktik": att även få med brukares/klienters upplevelser.

- På SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, går att läsa att delaktighet från klienter och patienter ska vara en del av behandlingen, detta fastslås även i t.ex. Patientlagen. ORS, SRS och lösningsfokus är perfekta verktyg för att uppnå detta.

- Dessa hjälper oss att uppfylla de lagstadgade uppdrag som vi har, berättar Sussan. Som också hänvisar till SKL:s hemsida där det går att läsa mer. (Länkar är samlade sist).

EBP - professionella, brukare och forskning

Evidensbaserad praktik (EBP) innebär att integrera bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation, förväntningar och önskemål.
Källa: FoU Väst, Grundkällan Oscarsson Sacket 2001

Vad är ORS och SRS och varför?

ORS hjälper oss samtalsledare att fråga klienten innan samtalet hur det står till inom olika områden i klientens liv. Det ger oss en ganska grov bild av hur klienten har det och det tar bara två minuter för klienten att fylla i dokumentet.
Sedan gör vi samma sak i slutet av samtalet, klienten får skatta samtalet, men då utifrån skalorna SRS.

Men dessa två verktyg får vi snabbt en fantastisk möjlighet att följa den här klienten och att följa vårt eget arbete. Med svaren kan vi se hur klientens mående utvecklas, kopplat till våra samtal förklarar Sussan.

På det här sättet integrerar vi det bästa forskningsstödet med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation.

Dokument i pappersformat, för skattning av förändring, ORS
Dokument i pappersformat, för skattning av förändring, ORS (Outcome Rating Scale).

Hur hänger ORS/SRS ihop med LF, Lösningsfokus?

När man arbetar med Lösningsfokuserade samtal säger man att ”Alla är experter på sig själv” och det är något som vi samtalsledare behöver plocka upp.

Med ORS och SRS, frågar vi våra klienter, ”Jag vill veta hur du upplevde att det här samtalet fungerade. Jag vill veta om vi pratar om rätt saker och på rätt sätt? Jag är inte ute för att få höga poäng, utan frågar för att jag ska utvecklas professionellt och kunna hjälpa bättre”.

Att vi frågar detta gör att den maktobalans som annars lätt uppstår upphör. I alla fall minskar risken för en ”doktor-patientmodell” där samtalsledaren blir experten och patienten som oftast gör sig mindre blir istället den som själv får säga vad som fungerar eller inte. Maktbalansen blir omvänd och det är även patientens ansvar, inte bara samtalsledarens om samtalet blir dåligt. Då uppstår delaktighet och allians, vilket betyder att vi anstränger oss åt samma håll.

Med OSR och SRS har sedan patienten själv en chans att säga hur den vill ha det, och förbättra alliansen, förklarar Sussan.

I lösningsfokuserat arbete jobbar vi mot ”önskat läge” eller målet, vilket man även ska göra i evidensbaserad praktik. Vi pratar också om undantag, så vi ser när det är bättre, att det är själva medlet att nå målet, vilket också är en del av den evidensbaserade praktiken, att hitta vad som är hjälpsamt. Likaså är likheterna att arbeta med ”små steg" och professionella reflektioner. Så på många sätt bidrar Lösningsfokuserat arbetssätt med evidensbaserad praktik förklarar Sussan.

Med stöd av pedagogiska bilder berättade Sussan Öster om ORS och SRS.
Med stöd av pedagogiska bilder berättade Sussan Öster om ORS och SRS.

ORS och SRS kan svara på viktiga frågor som är kopplade till Lösningsfokussamtalet

Verktygen hjälper oss att följa klienten i olika skalor i ORS och SRS. Genom öppet samtal om hur de förhåller sig till varandra kan vi ta reda på om insatsen är till hjälp. De kan också säga oss hur vi kan hjälpa klienten att engagera sig i sin förändring och påverka hur samtalet utförs. Med svaren på skalorna får vi även veta hur patienten tycker om innehållet i behandlingen och bemötandet från samtalsledaren. Även alliansen, hur den är och hur den kan utvecklas går att få svar på med ORS och SRS, sammanfattar Sussan.

Samtal ska få snabba effekter för att det ska ha bäst framgång

Den största effekten sker i början av en samtalsserie. Vi ska förvänta oss resultat redan efter tre samtal, och detta har Scott Miller och Barry Duncan forskat på. Olika studier visade att 20–40% av klienterna inom de områden vi verkar inom får effekt redan efter tre samtal.
Om det inte sker, kan man börja fundera, säger Sussan. Samtalsledaren behöver kanske få stöd av en kollega, vi kanske ska prova att byta samtalsledare, eller så är det något annat som behöver ändras i samtalen.

Intressant är att efter sju samtal bör samtalen uppnått resultat, för efter de sju samtalen visar forskning, att det bara är 15% som upplever förbättring. Sensmoralen i detta, säger Sussan är att om du inte hjälpt någon efter ett halvår kommer du bara hjälpa 15 % av dem som är kvar i behandling.

SRS och ORS ger även gott underlag till kollegialt lärande menar Scott Miller och Barry Duncan. Något som Sussan håller med om och säger att det skapar bra underlag för diskussioner och utveckling tillsammans.

En annan vinst som psykologerna kom fram till i sin forskning är att med stödet från SRS och ORS minskade avhoppen (drop outs) från behandlingar.

Dokument i pappersformat, för skattning av förändring, SRS.
Dokument i pappersformat, för skattning av förändring, SRS (Session Rating Scale). Med fyra olika skalor.

Ta del av formulären i pappersformat

Det går att använda SRS och ORS både digitalt och i pappersformat. Om man skriver ut dem är det viktigt att skalorna är 10 centimeter långa. Då kan man använda en linjal och mäta. Då kan du se för varje centimeter, hur många poäng det hamnar på.

SRS (Session Rating Scale) finns i fyra skalor. Där 0, långt till vänster, betyder dåligt och 10 långt till höger betyder bra, vilket också går att läsa i dokumentet.

Den första skalan handlar om ”Relation”, hur klienten upplever att den blivit lyssnad till och bemött. 

Den andra skalan handlar om ”Mål och Ämnen”, har det varit rätt innehåll i samtalet.

Den tredje skalan behandlar ”Sätt att arbeta eller Metod”, som handlar om hur vi har samtalat, hur det har gått till, om klienten gillat det eller inte.

Sista skalan ”Allmänt”, finns allt med eller är det något som saknats i samtalet?

Poängens betydelse

Sussan förklarar vidare att det krävs ganska höga poäng på SRS, för att vi som samtalsledare ska vara nöjda med samtalet, då många tenderar att kryssa högt. Dels för att de är artiga men också för att vi är duktiga, har ett gott bemötande och är proffsiga. Så man kan räkna med att de som fyller i detta är väldigt nöjda. I en samtalsserie bör vi komma upp i 36 poäng i SRS. För att verkligen kunna säga att samtalet har en bra allians så säger man att man ska ha nior på skalorna. Men det man också sett är att duktiga terapeuter kan ha lite lägre poäng, speciellt i början. Anledningen är att de är duktiga att introducera detta och att de är prestigelösa för att personen ska känna sig trygg.
- Så får du låga poäng ska du naturligtvis fråga om det, men få inte panik, ta det lugnt och arbeta vidare med frågorna, förklarar Sussan.  

En reflektion ur publiken från en SRS användare

- Jag har gjort jättemånga SRS och för det mesta är poängen över nior. Ibland blir man osäker om det är ett resultat för att de är artiga eller om det är sant, säger Kristina.

Sussan påminner om att skalorna är validerade och testade, de fungerar. Folk är oftast ganska nöjda och ni kan tro på att det är sant, intygar hon.

Annberättar om hur det går att läsa ut information från de olika markeringarna i ORS.
Ann Rilegård, Förbundschef Norra Västmanlands Samordningsförbund, berättar om hur det går att läsa ut information från de olika markeringarna i ORS.

ORS - Outcome Rating Scale

Dessa skalor ska klienten fylla i innan samtalet. Ann tipsar om att be sin klient att tänka på att de beskriver ett genomsnittligt mående senaste veckan, eller sedan ni sist sågs.

- Det vi sett är att många har en tendens att kryssa utifrån sitt mående just vid tillfället, men det kan ju gå upp och ner, som ni vet. Ann ber publiken att titta på dokumentet för ORS (Outcome Rating Scale), och beskriver innehållet i de olika skalorna för skattning.

Individuellt, som handlar om personligt välbefinnande. Nära relationer, som omfattar familj och andra nära relationer. Socialt, vilket handlar om arbete, skola och vänner. Allmänt, där livet som helhet ska skattas av patienten.

Samtalsledaren kan sedan mäta med en linjal och utläsa hur många poäng det blir på skalan. En poäng per centimeter, förutsatt att skalan är kopierad i en storlek av 10 cm.

Med en linjal går det att utläsa vilken poäng som skattats av klienten.
Med en linjal går det att utläsa vilken poäng som skattats av klienten i ”penna- och pappermodellen” för ORS. En centimeter är en poäng om skalan är kopierad i tio centimeter.

Ann går igenom användandet av ORS.
Ann Rilegård, går igenom användandet av ORS.

Vad betyder poängen i ORS

En skattning mellan 25–40 poäng betyder oftast att personen har det ganska bra i livet. Personer som skattar högre än 25–40 poäng, söker sällan hjälp och de som ligger under 25 poäng söker oftare hjälp. Om man ser en förändring över tid med fem enheter över utgångsläget i ORS, så kan man säga att det är en signifikant förändring.

- Om man går från tex 17 poäng till 23, så har läget förändrats betydande, brukar man säga förklarar Ann.

Det finns SRS för vuxna, från 17 år och uppåt. Sedan finns SRS och ORS för barn och ungdomar.

ORS för vuxna.
Det finns även ORS för andra åldrar än vuxna. Men de för barn ser lite annorlunda ut.

Publiken tittar närmre på en tabell i ”penna- och pappermodellen” för ORS.
Publiken tittar närmre på en tabell i ”penna- och pappermodellen” för ORS.

SRS Cutoff - Discuss - ORS Cutoff
Tabell i ”penna- och pappermodellen” för ORS.

Summering i tabell

När klienten har fyllt i och samtalsledaren räknat samman poängen så kan man använda en tabell och föra in uppgifterna i. Det gör ni efter varje samtal ni har, för att få en bild av klientens och samtalets utveckling under behandlingen.

I tabellen står det SRS Cutoff och ORS Cutoff, det är egentligen bara hjälplinjer. SRS Cutoff, markerar 36 poäng eller uppåt som vi strävar efter. Poäng som visar på att alliansen och samtalet varit gott, förklarar Ann.

- Om poängen för en klient ligger över 25 i ORS Cutoff betyder inte det att klienten inte behöver hjälp, men det är något att förhålla sig till då vi vet att personer över 25 oftast har det hyfsat bra i livet.

Ann berättar om tabellen där poängen från ORS, ska fyllas i.
Ann Rilegård, berättar om tabellen där poängen från ORS, ska fyllas i.

Samordningsförbundets engagemang i detta

Samordningsförbundet har till uppgift att utveckla samverkan inom rehabiliteringsområdet. Där vi är överens om att lösningsfokuserade samtal gynnar samverkan. Det är många parter inblandade, i vårt förbund är det sex kommuner - Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg, Hallstahammar, Surahammar och Sala - samt Region Västmanland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

- Vi vill visa för våra ägare att pengarna kommer till nytta och detta är ett sätt, tycker vi, att få ett helikopterperspektiv. Med detta kan vi visa att det sker förändring hos våra klienter med våra insatser, med hjälp av ORS och SRS, säger Ann.

IT-verktyg

För att få en tydligare överblick av hur det går för klienter började vi titta på IT-stöd, det finns fyra att välja på:

  • FIT Outcomes (det som vi har valt, berättar Ann)
  • My Outcomes
  • Open FIT
  • Pragmatic Tracker

Dessa verktyg ger oss en omedelbar bild, som kan diskuteras med klienten. De kan aggregera data, att vi när vi sammanställer uppgifter från fler individer och grupper över tid, så ger det oss möjlighet till jämförelse av resultat med andra professionella, som ETR (Expected Treatment Response).

- När man använder detta så får man automatiskt upp en bild med kurvor som markerats med olika färger (er klient markeras med de grå fyrkanterna och de svarta cirklarna, hopbundna av linjer) vilket bygger på ett referensmaterial med 200 000 olika samtal sammanslaget och 95 000 klienter och 2 000 professionella, instruerar Ann.

- Om man är inom grön, så kan man se att det är ett svar som de flesta framgångsrika behandlingar i det här referensmaterialet befinner sig i. Är man inom det röda spannet är man tydligt lägre och det gula är mitt emellan, förklarar Ann när hon visar bilden nedan.

Mer går att se via länken:
FIT-Outcomes - Feedback Informed Treatment

Så här kan det se ut i IT-verktyget, där resultat från flera samtal slagits samman över tid.
Så här kan det se ut i IT-verktyget, där resultat från flera samtal slagits samman över tid.

Ett exempel på hur det ser ut i IT-verktyget efter att klienten skattat sitt mående. Då går det att titta på hur patientens behandling och samtal utvecklas över tid.
Ett exempel på hur det ser ut i IT-verktyget efter att klienten skattat sitt mående. Då går det att titta på hur patientens behandling och samtal utvecklas över tid.

Hur går behandlingen för låtsaspatienten Kalle Anka?

Ann visar bilden ovan och berättar att denna bild visar att det ser ut att gå bra för Kalle Anka. De höga SRS-poängen, över 36 och en uppåtgående linje vad gäller måendet i ORS-kurvan, den håller sig också inom det gröna.

- Så får ni fram en sådan här bild så skulle det vara en bild av att det ser ut att gå åt rätt håll, att insatsen hjälper, säger Ann.

Tipset är, att visar kurvan att samtalen är över 25 poäng så är det relevant att fråga hur klienten känner sig nu och ställa frågan om det är tillräckligt med samtal. Om målet med insatsen är uppnådd?

Ett annat exempel på en låtsasklient, Långben, och hur dennes kurva ser ut efter en tid av samtal.
Ett annat exempel på en låtsasklient, Långben, och hur dennes kurva ser ut efter en tid av samtal.

Hur går behandlingen för låtsaspatienten Långben?

Den övre SRS-kurvan ligger rätt lågt och den gör det gång efter gång. Den visar inte på någon nämnvärd förbättring för klientens mående vilket går att utläsa av den svarta ORS-linjen längre ner, förklarar Ann.

- När det ser ut så här finns all anledning att diskutera vad som kan behöva förändras, göras annorlunda, eller om klienten kan behöva träffa någon annan, resonerar Ann. Hon tillägger att om inget förändras är det stor risk att Långben blir en ”drop out” och inte fullföljer behandlingen.

Sista bilden och denna gång tittar Ann närmre på låtsaspatienten Mimmi Pigg.
Sista bilden och denna gång tittar Ann närmre på låtsaspatienten Mimmi Pigg.

Hur går behandlingen för låtsaspatienten Mimmi?

Här ser man att Mimmi skattar högt på SRS-kurvan, men det går upp och ner och har egentligen inte någon förändring på ORS-kurvan.

- Ur detta kan man utläsa att Mimmi är nöjd med samtalen, men det ska inte vi vara. Vi vill vara mer till hjälp för den här klienten. Så här finns all anledning att prata mer om vilken förändring som kan behövas, resonerar Ann när hon visar bilden.
Ann påpekar för publiken att det är ett bra exempel för att de visar på hur ORS och SRS tillsammans kan ge bra information.

En reflektion ur publiken

- Vår erfarenhet är att det ibland kommer deltagare som har en förutfattad idé om vad det är de behöver hjälp att arbeta med. Men sedan är det i samtalet, som vi kommer fram till vad som är problematiskt, och när vi kommer till kärnan så kan det dippa lite, livet blir lite jobbigare. Men sedan när man hittar rätt stöd och rätt sammanhang så brukar det ta fart och därför får man minnas att ha lite tålamod, att efter detta brukar kurvorna bli bättre.

- Det vi sett är att när det är klienter som i sin sjukdom går upp och ner, då är det viktigt att ta reda på vad nedgången beror på i ORS-kurvan. Många gånger har vi sett att när klienten dippar i sjukdomen och upplever att ”det kan inte bli värre än så här”, så går det att se i ORS-kurvan att det inte blir lika djupa dippar. Så kan man också utläsa med det här verktyget. Det blir ett samtalsunderlag, för klient och samtalsledarens allians.

Deltagares upplevelse av kursen

Deltagare från Västerås stad.
Linda Pousette till höger i bild, med sina kollegor från Västerås stad.

- Vi kommer från Socialkontor ekonomi och har arbetat med SRS och ORS tidigare, men det har trillat bort, så vi är här för en uppfriskning. Det är intressant med IT-verktygen, det är lättare att använda när man vill titta på resultaten i en grupp. Med det slipper vi stora pappershögar. Vi kommer ta med oss det vi gått igenom till jobbet, så vi kan inspirera våra kollegor att fortsätta att arbeta med verktygen, säger Linda Pousette.


 

Deltagare-Jag önskar att verktygen finns på somaliska, säger Abdirizak Saed (bild höger), som kommer från Hallstahammars kommun. Han tror att det annars kommer ta för mycket tid att använda verktygen. Då kommer tiden att gå åt att språkligt förklara vad som frågas efter i ORS och SRS, inte till det väsentliga. Men om det finns, ser han att det kommer vara till nytta för dem han möter.
- Det är både arbetslösa, sjukskrivna eller de som ska arbetsträna, som jag möter berättar han och ser fram emot resten av dagen för att lära sig mer om hur han kan använda verktygen.


Övningarna med OSR och SRS, utfördes två och två av publiken

En var klient och en samtalsledare, där samtalsledaren introducerade och beskrev materialet. Klienten fick svara på frågorna i utvärderingsverktyget.

Hanna förklarar att det är publikens tur att prova på verktygen.
Hanna Stålarv, utvecklingsledare Norra Västmanlands Samordningsförbund, förklarar att det är publikens tur att prova på verktygen.

Deltagare
Livliga samtal mellan deltagarparen i publiken.

Deltagare samtalar.Efter samtalen var det dags att testa OSR-dokument.

Hanna frågar nyfiket om publikens upplevelser efter att ha provat att använda ORS.
Hanna Stålarv, frågar nyfiket om publikens upplevelser efter att ha provat att använda ORS.

Reflektioner från publiken efter ORS-test

Hanna följer upp testet med att fråga publiken hur de upplevde verktyget ORS?

En av dem som var klient berättade

- Tycker att min ”samtalsledare” var så bra som i början av samtalet frågade om det jag skattat som bra. Att hon frågade om det först, gjorde att jag kunde släppa det negativa i början. Det var skönt att få börja i det som var bra, för att sedan ta det som är jobbigt.

Samtalsledaren svarade att hennes taktik var att hon kände till lite om bakgrunden och var av den anledningen lite försiktig för att närma sig det som var jobbigt. Att hon ville fokusera på det som var positivt i klientens omgivning och istället få henne att tänka på hur hon kan ta hjälp av det som redan finns runt henne, förklarar hon för Hanna, som ställer frågor till publiken.

En av klienterna som valde att hitta på en roll berättar att han gjorde det för att det kändes lättare än att ha ett verkligt ämne.
Hanna undrar vad som hänt om du fortsatt samtalen, hade han fortsatt om det hade varit lättare att svara utifrån sig själv?
- Nej, men jag tror att om relationen till coachen blir starkare med tiden, så kan man nog öppna upp sig. Ett svar som Hanna tyckte var intressant.

- Min samtalsledare introducerade så väldigt fint för mig, då hon inledde med att säga "Det skulle vara värdefullt att kolla av var jag befinner mig just nu" och att vi kunde prata vidare sedan utifrån det. Men ordvalet värdefullt fick mig att känna att jag ville svara, berättar en kvinna i publiken.

- Det är viktigt att var prestigelös som samtalsledare för att skapa trygghet i samtalet, då vågar man öppna upp sig, var ett tips från publiken.

Deltagare
Flera i publiken delade med sig av sina erfarenheter efter att ha provat verktygen.

SRS test

Sussan introducerade övningen och gav förslag på frågor till samtalet.

  • Vad hoppas du få ut av den här coachstunden?
  • Hur skulle det märkas att den gav effekt?
  • Vad är viktigt att fokusera på för oss i samtalet?
  • Anta att det blir en bra lösning- hur är det då?
  • Anta att du vore ett steg närmare lösningen vad består det steget av?
  • Vad är mest till hjälp för dig just nu?
  • Jag upplever/imponeras av att du har resurser i att… att du anstränger dig i…

Efter samtalet ska SRS-testet introduceras och efter det fyllas i, följt av ett samtal där klient och samtalsledare kommenterar det.

Sussan förklarar hur det ska gå till när publiken ska testa SRS.
Sussan Öster, förklarar hur det ska gå till när publiken ska testa SRS.

Publiken fick snabbt i gång samtal. Ibland kan ett samtalskort vara till hjälp.
Publiken fick snabbt i gång samtal. Ibland kan ett samtalskort vara till hjälp.

Skattning av samtal
Efter samtal och introduktion till SRS, fick klienten fylla i skalorna.

Efteråt följde ett samtal mellan klient och samtalsledare utifrån svaren i SRS.
Efteråt följde ett samtal mellan klient och samtalsledare utifrån svaren i SRS.

Det var också gruppdiskussioner om fyra personer för att bland annat komma fram till vad som var bra med introduktionen av SRS.
Det var också gruppdiskussioner om fyra personer för att bland annat komma fram till vad som var bra med introduktionen av SRS.

Reflektioner från publiken efter SRS-test

Sussan följde upp och frågade publiken efter alla olika grupparbeten, vilka tips och fördelar de kunde dela med sig av utifrån introduktionen av SRS.

Några förslag på detta var:

- Det är viktigt att visa att klienten är viktigast. Att den är huvudpersonen.

- Det är viktigt att berätta varför man gör detta, och att förklara för klienten att dennes svar hjälper mig att bli bättre i framtiden, menade en av dem som just provat SRS.

- Det var viktigt att vara tydlig med att det inte är personen vi skattar utan samtalet.
Samtidigt undrar hon hur hon som ska arbeta med utlandsfödda kvinnor som är födda på 60-talet, med låg utbildning och är långt från arbetsmarknaden, hur ska hon kunna förklara något så abstrakt som att det är samtalet som skattas inte personen?

Tips från publiken hur man kan rita upp en bild som hjälper till att förklara det abstrakta att det är samtalet som ska skattas inte personerna. Då kan samtalsledaren peka på pratbubblan, att det är den som de ska tycka till om, inte personerna.

Jag - Samtal - Du

Det är också bra att tro på att det kommer bli rätt över tid, så som vi arbetar i LF. Att vi tror på att klienten är kompetent och behandlar klienten på så sätt.

- Om någon inte förstår vad jag säger så är det ju mitt fel inte deras, tipsar publiken.

Introduktionen bör anpassas efter individen. En del kanske både vill och kan börja direkt, medan andra kräver en längre genomgång. Samtidigt är dessa validerade förklarar Sussan, så att det ska inte krävas längre förklaringar.

Det är klientens tolkning av SRS-frågorna som är väsentlig, inte samtalsledarens.

Sussan ställer frågor till publiken. För att fånga upp goda erfarenheter efter testen av SRS:en
Sussan ställer frågor till publiken. För att fånga upp goda erfarenheter efter testen av SRS:en.

Hur kan man reflektera över svaren i SRS:en

Efter att klienten fyllt i sin SRS, bör man resonera om svaren, säger Sussan och ber publiken dela med sig av sina erfarenheter som de kommit fram till i testet.

- När klienten har fyllt i kan man fråga om det är något särskilt som den vill diskutera. Då har man ställt en neutral fråga, inte bett om positivt eller negativt. Då kan klienten välja själv vad den vill prata om.

- Om man får höga betyg, fråga vad är viktigt att vi behåller till nästa gång och om det ändå inte finns något mer jag som samtalsledare ändå kan tänka på till nästa gång.

- Vitsen med SRS:en är att den förskjuter maktpositionen, men om den som svarar ändå känner att den har något att förlora på att svara negativt så är det extra viktigt att vara tydlig med att det är samtalet som ska skattas inte person, påminde Sussan.

Fler röster om dagens nätverksträff

DeltagareLotta Kajving, Västerås stad, lät oss ställa några frågor om dagens närverksträff.

- Det har varit bra, tycker om att det inte bara är att lyssna, även testa. Vi arbetar redan med Lösningsfokus i skolan sedan länge, men jag kommer börja arbeta på högstadiet snart och ska testa detta på samtalen med mina nya elever, berättar Lotta som arbetar som skolkurator i Västerås stad.

 


DeltagareLeila Usoyan, Västmanlands sjukhus Västerås, hoppas att kunna snabba på medarbetsamtalen med nya verktyg.

-Kom hit i förhoppning om att kunna utveckla min roll som enhetschef och samtalen jag har med personalen. Att dessa verktyg kanske kan skynda på processen som idag kan ta väldigt lång tid om tex Regionhälsan ska kopplas på. Ser det som ett komplement till de kurser jag redan gått i LF och coachning.


Hur är det att gå över till IT-stöd?

Deltagare
Eva-Lott Lind och Katarina Jansson, båda socialkonsulenter, Samordningsteamet FNS. Delar med sig av sina erfarenheter att börja arbeta med IT-stöd.

Med hjälp av härligt frågvisa Hanna Stålarv kom Eva-Lott Lind och Katarina Jansson, båda socialkonsulenter Samordningsteamet FNS, upp på scenen för att dela med sig av sina erfarenheter att gå från att arbeta med verktygen i pappersformat till att lära om och försöka att arbeta med de digitala verktygen för SRS och ORS.

Både Katarina och Eva-Lott är väldigt nöjda efter många år av att ha arbetat med SRS och ORS i pappersformat. De tycker det är bra verktyg.

- Resultatet med ORS:en blir att man riktar samtalet mot det som är viktigt och att klienten får prata om det som den vill, eller det som är viktigt just nu. Det blir en tydlig bild direkt.

- SRS:en gör också att man vet om man pratar om det man skulle, eller om det bara har varit ett ”kafferep, en trevlig pratstund, där man har pratat bara för pratandets skull”, resonera de inför publiken utifrån sina erfarenheter.

Kanske var det av igenkänning som det blev många skratt när de båda kvinnorna berättade om både sitt motstånd och fördelar med IT-verktygen.

- Det har aldrig varit någon som visat motstånd till enkäterna, utan det har nog legat hos mig, säger Katarina.

- Och jag skärper till mig när jag vet att jag ska få feedback, då lyssnar jag mer aktivt vilket jag vill göra, jag vill vara professionell. Och gör man detta kontinuerligt så märker man att det gör stor nytta, berättar Katarina.

Resan från att i många år arbetat analogt har gett flera prövningar i övergången till de digitala verktygen. Men de båda har hjälpts åt och försöker tillsammans att komma vidare i sin utveckling.

- Jag är ovan vid det digitala men trygg med papper, därför blev jag så glad när Eva-Lott tycker att det här digitala är bra, skrattar Katarina.

Eva-Lott fyller i om hur bra de kompletterar varandra. Katarinas kunskaper i verktygen, frågorna, medan hon kan hjälpa Katarina med IT, hur man lägger in i appen i iPaden, beskriver Eva-Lott.

- Med draghjälp från dem i mitt team som gillar det digitala, har det till och med blivit riktigt roligt, skrattar Katarina. Nu kommer ju bilderna upp direkt till skillnad från när jag har suttit och ritat och räknat.

Fördelar med de digitala verktygen

Enligt Katarina och Eva-Lott, är det flera fördelar.

  • Snabbt kunna jämföra med tidigare resultat.
  • Det hjälper deltagarna att se vad som har förändrats.
  • Det har öppnat upp för nya frågeställningar.
  • Den yngre generationen är digitala och tycker det är roligare med telefoner och appar.
  • Det går snabbare.
  • Det är användarvänligt.

Ett tips från dem båda är att skapa rutiner och gemensamma möten för att träna vidare. Då avstannar inte lärande- och omställningsprocessen.

- ”Learning by doing”, är det som funkar bäst och när man hjälper varandra, säger de båda.

Nyttan med ORS och SRS, enligt publiken

Avslutningsvis delade flera i publiken med sig av sina reflektioner om hur de tror SRS och ORS kan vara användbart i deras vardag.

  • Ett sätt att använda verktygen är att de tydliggör om personen verkligen behandlas eller om de bara deltar för att det är trevligt att prata.
  • Det är ett verktyg som kopplar ihop både tjänstemän, politiker, medarbetare och deltagare.
  • Ett sätt att informera om hur det går i en verksamhet, med hjälp av informationen från verktygen.
  • Ett bra underlag för kontaktmanssamtal med klienterna, att koppla samman med jämförandeplanen om hur behandlingen går.

Diskussioner in i det sista av publiken.
Diskussioner in i det sista av publiken.

GSRS - Group Session Rating Scale

Ett verktyg som påminner om SRS:en, men med den stora skillnaden att det är en hel grupp som mäts, förklarar Sussan om dagens sista punkt.
- Samtalsledaren behöver fundera innan, hur det ska läggas upp, vilken grupp det är? Hur mogen är den? Hur modig är den?

G-SRS i pappersformat.
GSRS i pappersformat.

Tips för introduktionen för GSRS:en:

  • Var tydlig om att det handlar om gruppkänslan, det är inte den som leder samtalet som ska skattas.
  • Förklara för gruppen att tiden med dem är vad som är viktig och att ni gruppledare vill veta hur den kan användas på bästa sätt för deras skull.
  • Förklara att det är ärliga svar från gruppen som gör bilden tydligare och kan hjälpa utvecklingen framåt. Svaren kan hjälpa oss hur vi tillsammans kan skapa den bästa miljön för att vi ska trivas och tycka att det är bra att vara i den här gruppen.

Fyra skalor i GSRS

Skattningsskalan går som i SRS:en från noll till vänster som är sämst och till tio till höger som betyder bäst.

  • Den första handlar om ”Relationer”, om du känt dig lyssnad på, förstådd, respekterad och accepterad. Både av gruppen och av ledaren.
  • Den andra är ”Mål och Ämne”, om vi har pratat om det som du ville.
  • Den tredje handlar om ”Arbetssätt och metod”, om hur vi har gjort det, arbetssättet vi har haft i gruppen.
  • Den fjärde handlar om ”Allmänt” om det var något som saknades i dagens samtal, om du inte kände dig engagerad eller om gruppen som helhet arbetade bra och du kände dig engagerad.

Samtal med Sussan
GSRS-dokumentet är ifyllt och Sussan ställer frågor om poängen.

Arrangörerna
Ann-Kristin Ekman, Sussan Öster, Ann Rilegård, Hanna Stålarv och Linda Anderfjäll.

Ann-Kristin avslutar
Ann-Kristin Ekman, Förbundssamordnare Samordningsförbundet Västerås, tackade publiken och tipsade om kommande event. Samtliga föreläsare fick en bok som tack för sitt arbete med denna lösningsfokuserade nätverksträff.

Tips på länkar, böcker och annat som våra föreläsare lovat att dela

Sussan tipsar om böcker och länkar.

Boktips
Några av Sussans lästips.  

Länkar och tips

  • Mer om Upphovsmännen till ORS och SRS har egna hemsidor där de fortsatt utveckla verktygen.
    Scott Miller går att läsa på 
    Scott Millers hemsida

    Barry Duncan går att läsa på
    Better Outcomes Now
    Genom dessa sidor kan du ladda ner verktygen i dess olika former, för vuxna, barn och små barn samt för grupper. Där finner du även beforskade manualer med bakgrunden till verktygen och validering.
  • SKL:s hemsida som Sussan läste text från om hur verktygen passar bra in enligt de mål som finns uppsatta idag, i bland annat Patientlagen.
  • Boktips Feedback-Informerad Terapi - FIT, av Gunilla Backlund
  • Facebook, hittar ni oss via
    Lösningsfokus i länet

Vid frågor kontakta

Allmänt om SRS och ORS:
Sussan Öster
sussan@goodsolution.se 

Allmänt om SRS och ORS samt om de digitala verktygen:
Ann Rilegård
ann.rilegard@fagersta.se


Sammanställning och foto:
Mia Björkström, AiM PRODUKTION AB

Fler utbildningar och nätverksträffar

Kommande lösningsfokuserade utbildningar och nätverksträffar via samordningsförbunden i Västmanland presenterar vi här:
Kalendarium

 

 -