Peter Sundman - presentation
Jag börjar bli senior i den finska lösningsfokuserade gemenskapen. I snart 30 år har jag använt och utvecklat det lösningsfokuserade arbetssättet främst inom social- och hälsovården. Först som par- och familjeterapeut i Helsingfors socialverk, sedan som privat arbetshandledare och utbildare. För tillfället är min största satsning utbildning av lösningsfokuserade psykoterapeuter, handledare och förmän. Utvecklingsprojekt har alltid varit viktiga för mig och jag har strävat efter att bygga broar mellan forskning och praktiskt arbete. Socialt arbete och barnskyddsarbete är en annan sektor där jag som socialarbetare i grunden, varit mycket engagerad.
Flera av oss som varit länge med i lösningssvängarna, har sedan bortgången av Insoo Kim Berg och Steve DeShazer, med intresse försökt lära oss av andra närstående arbetssätt. Sedan introduceringen av "common factors" märker jag ett stigande intresse till att lyfta fram det gemensamma och sträva till integration av olika metoder.
Jag och mitt företag hör till TaitoBa nätverket, där vi fem utvecklar oss själva och varandra. Vi har också en trivsam mottagning med skolningsutrymme i centrum av Helsingfors. Jag är också styrelsemedlem i European Brief Therapy Association (EBTA) och deltar i internationellt samarbete bland annat som utbildare.
Workshop 4 -
Klientinvolvering i det sociala arbetet, Peter Sundman
För oss som propagerar klientcentrerade förhållningssätt och empowerment är klientinvolveringen mycket angelägen och jag var glad att så många ställde upp för att tänka på olika sätt att göra det.
I workshopen gick vi igenom sätt att involvera klienter i utvärdering och utveckling av verksamheten och olika sätt att involvera dem i sitt eget ärende.
Klientinvolvering i verksamheten
- Kund feedback
- Forskar feedback
- Fokusgrupp-metoden
- Anderséns samforskning
- Brukarorganisationerna
De traditionella sätten är olika former av kundfeedback som enkäter, intervjuer och andra förfrågningar. De är bra sätt, om ändå ganska långsamma och tidskrävande. Ur ett lösningsfkuserat perspektiv är det till fördel om feedbacken tar fasta på det som är bra och generar förslag till förbättringar. Också problemfokuserade förfrågningar går at svänga positivt genom att se på "andra sidan av slanten", dvs. om det inte är dåligt, så är det positivt.
Ett intressant och enkelt sätt att använda klientfeedback är "det gemensamma minnet", vilket betyder att organisationen har ett dokument tillgängligt dit personalen kan skriva spontana kommentarer av klienter. Dokumenten används sedan när man vill utveckla något genom att gå igenom om där finns förslag i den aktuella frågan.
Forskarfeedbacken är de rapporter och teorier som forskarna har kommit fram till. Jag har till exempel tänkt mycket på vad Stefan Morén skrivit om klienternas uppfattningar om arbetsprocesserna de gått igenom. Tyvärr har jag tappat referensen. Konsten är att hitta forskningsrapporterna och kunna anpassa dem till de egna förhållandena.
Fokusgrupper
- En kvalitativ forskningsmetod för att öka förståelsen av ett fenomen.
- En representativ grupp ledd av en moderator samtalar om en tjänst, koncept, idé, kampanj etc.
- Samtalet analyseras för att få fram mönster, åsikter och beskrivningar om fenomenet.
- Metoden är relativt enkel, men resultaten mångtydiga.
- Vad vill vi veta? – frågeställningen
- Vem vet? – vem bjuds in
- Hur får vi veta? – vem modererar, hur fungerar gruppen, var träffas när
Samforskning (Wächter Anders (red), Samforskning – att lära av klienten. Mareld 2006), där någon (Fd) Klient bjuds in till ett samtal för att försöka förstå och synliggöra vad som är verksamt i behandlingen och vad som inte är det är ett intressant sätt att få synpunkter av klienter för utveckling av sitt klientarbete.
Samtalet leds av en utomstående person, som ställer frågor både till behandlare och klient om deras egen syn och om relationen och helheten. Metoden ger material åt behandlaren om sitt arbete, sin stil och annat som inte kommit/kommer fram på andra sätt. Metoden kan också ge klienterna självinsikt och hjälp till avslutning av samarbetet.
Brukarorganisationerna ska inte glömmas som utmärkta informanter och medutvecklare av verksamheten. De har mycket synpunkter och kunskap om servicen.
Klientinvolvering i eget ärende
- Lösningsfokuserat
- Både och: klient och myndighetsperspektiv
- Familjerådslag
- Med hjälp av projekt
- Öppna dialoger och reflexivitet
Klientinvolvereing i det egna ärendet är en naturlig del av lösningsfokuserat arbete. Vad nytt kan vi tänka på och lära oss?
Här är några tips för olika skeden av arbetsprocessen:
I början, när man bildar en öppen och äkta relation, kan man söka efter något gemensamt, som engagerar båda parter. Kanske något yrkesmässigt, fritidsintresse, i familjerelationerna, från härkomsten, färdigheter. Idén med att engagera sig är att man får "positiv resonans" (Fredrickson Barbara, Love 2.0, 2013), vilken skapar bra stämning och samstämning.
Den relationsbaserade bedömningen kan göras som bilder, där alla dom påverkar situationen avbildas med vad de säger och gör i förhållande till varandra. Mycket effektivt och åskådligt.
Mot drömmarna
Det finns otaliga sätt att skissa på klienternas visioner och drömmar. I workshopen delade vi erfarenheter om olika sätt. I slutet av processen har det visat sig viktigt att förankra förändringarna, så att klienterna känner sig säkrare inför framtiden. Här gav jag några exempel.
Mycket av det myndighetsbaserade klientarbetet bygger på att vi lyssnar och involverar klienterna. Santidigt måste behandlarna ta i beaktande lagar, bestämmelser och de andra klienternas intressen och rättigheter. Det behövs både klient- och myndighetssyn. Västerås ekonomiska biståndsärenden gör just det här. Likaså den lösningsorienterade Signs of Safety barnskyddsmodellen. Ett bra sätt att hantera ärendet med både och modellen, är att växla mellan klientens, myndighetens och andras intressen. Dessutom att växla mellan det som är bra och det som inte är bra. Det här upprätthåller en balanserad bild av situationen och möjligheterna.
Jag tog upp frågan varför familjerådlslag använts så lite, åtminstone i Finland? Samma här i Västmanland. En orsak kan vara att nätverksarbetsmodellen använts i stället. En annan, att det inte funnits sammankallare. Familjerådslag är till sin anda en mycket klientinvolverande metod och också lösningsfokuserad till sin anda.
Familje/närstående rådslag
En strukturerad arbetsmetod inom social arbete för brytningsskeden:
- Socialarbetaren (sammankallaren) sammankallar med klienten klientens nätverk och berörda myndigheter till ett möte för att utarbeta en konkret förändringsplan.
- Myndigheterna berättar för nätverket fakta om situationen och om myndigheternas stödåtgärder. Klienten och nätverket ställer frågor.Klienten gör sedan med sitt nätverk en handlingsplan.
- Planen presenteras för och preciseras med myndigheterna
- Planen förverkligas
- Ett uppföljningsmöte ordnas med samma deltagare. Där utvärderas och förändras planen.
Källa: Juha-Pekka Vuorio: Familjerådslag, Helsingfors universitet
läst 2014-11-16
Vi talade också lite om projektverksamhetens utmaning; att leva vidare efter projekttidens slut. – 10 år av segt arbete visade sig vara den mest realistiska lösningen.
Slutligen berättade jag om de öppna dialogernas otroliga resultat!! Se nedan:
Källa: Seikkula J & Arnkil T.E., Open Dialogue, THL föredrag 1.9.2014
*Svedberg, B., Mesterton, A. & Cullberg, J. (2001). First-episode non-affective psychosis in a total urban population: a 5-year follow-up. Social Psychiatry, 36:332-337.
Här är de öppna dialogernas uppläggning enligt upphovsmannen Jaakko Seikkula:
- Reagera genast för att använda krisens emotionella element.
- Samla ihop det sociala nätverket för att ha både horisontell och vertikal dialog och skapa samarbete.
- Skapa dialog mellan alla berörda – Försök inte förändra patienten eller familjen.
- Lyssna på vad människorna säger, inte vad de menar.
- Sök nya ord och ett gemensamt språk för upplevelserna som ännu inte har ord eller språk.
- Undvik medicinering av det centrala nervsystemet för att inte minska de psykologiska resurserna och "krympa hjärnan".
- Planera, diskutera, beslut med alla närvarande.
Fördjupning
Kontaktinformation
Peter Sundman
peter.sundman(at)taitoba.fi
Skriv ut