Temat för dagen: Lösningsfokuserade samtal när den du möter är i en mycket svår eller stressande situation i sitt liv
Nätverksdagen innehöll två föreläsningar:
- Lena Bergquist, Studieförbundet Vuxenskolan, föreläste på temat ”Hur kan jag samtala lösningsinriktat när någon har det svårt i livet eller är i en sorgeprocess? Skillnaden jämfört med det vanliga coachande stegförflyttande samtalet.”
- Marie Gustafsson och Kicki Pettersson, Hälsocenter Västerås, föreläste på temat ”LF och stresshantering, hur fungerar det? Så arbetar Hälsocenter med stresshantering utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv.” Snabblänk till eftermiddagens föreläsning
Inbjudan till dagen hittar du här:
Inbjudan till nätverksträffen den 21 november (pdf, ny flik)
Nedan följer en sammanfattning av dagens båda föreläsningar.
Linda Anderfjäll inleder med orden:
– För många år sedan efterfrågade öppenvården kompetensutveckling i att prata om sorg, då sorgen kan vara en anledning till att man dövar eller straffar sig själv. Föreläsningarna i dag kommer att handla om hur ett lösningsfokuserat förhållningssätt kan vara till stöd även vid förluster och riktigt svåra situationer. Vi kommer att få veta mer om den existentiella hälsans betydelse och få prova på att väva ihop LF och existentiella frågor.
På eftermiddagen får vi också höra om hur lösningsfokus framgångsrikt används i samtal som livsstilsförändringar.
Förmiddagens föreläsning – Samtal när livet är svårt
Sussan Östers presentation av Lena Bergquist:
– Lena, du är kommunikationsvetare, teolog med fokus på tros- och livsåskådningsfrågor, pedagog och samtalsterapeut (PDT), coach utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt, metod- och verksamhetsutvecklare, utbildare existentiell och psykisk hälsa.
– Lena, du har stor erfarenhet av salutogena lösningsfokuserade samtal som stärker existentiell hälsa och som kan ge bra förutsättningar för en ökad upplevelse av livsmod, livsglädje och livsmening. Samtal för att deltagaren så småningom ska kunna ta nästa steg i livet.
Under förmiddagens föreläsning fick deltagarna undersöka möjligheter att vara ett stöd för klienter så att de kan ta vara på livet även när livet utmanar.
Ett sådant samtal kan (i verkligheten) föregås av ett krissamtal där man får känslomässigt stöd och möjlighet att sortera tankarna i en akut krissituation.
Samtalet kan också föregås av ett själavårdssamtal, där samtalsledaren lyssnar och delar det svåra och därmed minskar existentiell ensamhet – att man känner sig ensam med sina svåra tankar och känslor, och att det känns tungt att bära dessa själv.
Gränssituationer i livet – när vårt inre landskap inte längre stämmer överens med yttervärlden
Som första övning fick deltagarna, två och två, några minuter att samtala kring de båda punkterna nedan – berätta för varandra om era erfarenheter eller ge exempel på vad det skulle kunna vara:
- När det plötsligt händer något som gör att livet inte blir sig likt igen.
- När vi tvingas ta beslut som förändrar livet åt ett håll vi själva inte har valt.
Det kan handla om förlust av närstående personer, djur och natur. Förlust av hälsa och/eller kroppsfunktioner. Förlust av det/den vi identifierar oss med.
I vissa situationer kan vi relativt snabbt anpassa oss till den nya situationen. I andra fall kan det skapa en kris som tar lång tid att arbeta med.
Lena övergick till att berätta om ”Kris – att vandra runt i Johan Cullbergs fyra faser: Chockfasen, Reaktionsfasen, Bearbetningsfasen och Nyorientering”.
Existentiella teman som vi kan förhålla oss till på olika sätt
Lena berättade om de olika samtalskort som utvecklats och som utgår från åtta teman som stärker existentiell hälsa. ”Samtalskort när livet utmanar” har Lena skapat tillsammans med Cecilia Melder, teologie doktor i religionspsykologi. Samtalskorten används bland annat inom vård, omsorg, skola, folkbildning och inom trossamfund och har funnits med i flera stora projekt. Lena och Cecilia har anpassat språket i samtalskorten så att de passar så många personer som möjligt, oavsett vilken livsåskådning man har. Samtalskortens frågor finns på ”tankekort”, ”känslokort” och ”handlingskort”.
”- Har jag verktyg för att känna inre lugn, har jag verktyg att klara inre stress – korten ger verktyg för att ta vara på livet.”
Lena Bergquist
Cecilia Melder har i sin avhandling Vilsenhetens epidemiologi – en religionspsykologisk studie i folkhälsa – undersökt om samtal om 8 existentiella teman utifrån ett salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt stärker den existentiella hälsan. Studierna visar att så är fallet och att även den psykiska hälsan kan påverkas på ett positivt sätt av samtalen. De 8 temana har tagits fram från material som ligger till grund för WHO:s folkhälsoundersökningar om fysisk, psykisk, existentiell och social hälsa.
Samtalskortens förhållningssätt
Salutogent: Vi undersöker hälso- och friskfaktorer, förmågor och resurser.
Lösningsfokuserat: Vi undersöker vad deltagaren önskar, hur hen kan ta sig dit, och vad hen behöver för att nå fram. Samt inspirerar deltagaren att göra mer av det som fungerar.
Samtalskorten har bland annat använts i grupper med anhöriga till covidavlidna i Region Västmanland, inom psykiatrin i Region Jönköping och i projekt för långtidsarbetslösa (ESF-projekt). De har även använts i elevgrupper på skolor samt i samtalsgrupper med seniorer som önskar mer inspiration i vardagen. ”Samtalsgrupp Senior” erbjuds av Studieförbundet Vuxenskolan i samverkan med Region Västmanland och Region Jönköping. En optimal gruppstorlek när man använder samtalskorten är 4-7 deltagare, beroende på målgrupp.
Med ökad existentiell hälsa kan även den psykiska hälsan stärkas:
Så här kan man tänka kring relationen mellan existentiell och psykisk hälsa; den existentiella hälsan kan förebygga psykisk ohälsa och kan också vara ett stöd när den psykiska ohälsan är ett faktum.
Existentiell hälsa
Vi har en grundsyn på livet som skapar ett förhållningssätt som gör att vi handlar på ett sådant sätt att vi upplever att vi mår tillräckligt bra.
Att vi tillräckligt ofta upplever livsmod, livsglädje och livsmening för att tycka att livet är okej.
Att vi klarar av att hantera de vanliga utmaningar som livet omfattar – existentiell resiliens.
Psykisk hälsa
Upplever vår tillvaro som meningsfull.
Kan använda våra resurser.
Kan vara delaktiga i samhället.
Kan och orkar hantera livets vanliga motgångar.
Compassionfokuserat förhållningssätt i samtalen
- Vi uppmuntrar deltagarna när de visar omsorg om sig själva. Som ledare föregår vi med gott exempel (hur gör vi det?)
- Vi möter deltagarens berättelse om det jobbiga i livet med bekräftelse; att vi hör det som sägs och att vi ser de känslor som uttrycks.
- Vi speglar på ett positivt sätt det som deltagaren kommer på som kan vara hjälpsamt på kort och lång sikt.
- Vi uppmuntrar när deltagaren sätter gränser som är hjälpsamma för hen.
Compassionfokuserat förhållningssätt kan stärka deltagarens självmedkänsla. När deltagaren vill sig själv väl ökar möjligheten att hen gör nya positiva val.
Att tänka på ett nytt sätt tar tid:
Vi litar på processen – att deltagaren reflekterar, formulerar sig och tar del av andras erfarenheter och tankar. Vi ger ofta möjligheter att associera vidare: Något mer du tänker på, någon mer känsla, någon mer handling du kan tänka dig?
Det innebär att deltagarens svar är rätt just nu.
De flesta har aldrig formulerat tankar om livet och vad de vill med det, den processen fortsätter under delandet i rundan och under gruppsamtalens gång, under veckan och när vi ses igen.
Klicka på bilden för förstoring.
Gruppövning 1: ”Runda” med samtalskorten
Deltagarna fick dela in sig i grupper om tre och prova på ett av samtalskortens teman. Först fick de tillsammans läsa den färgade framsidan av kortet dvs. den existentiella livsaspekten. Därefter fick en i gruppen ställa tankefrågorna, en ställa känslofrågorna samt en ställa handlingsfrågorna. Var och en fick svara på samtalskortens lösningsfokuserade frågor. De andra deltagarna lyssnar, de frågar endast om de inte hör eller förstår. När alla har svarat på frågorna fick de öppna upp för ett gruppsamtal – där samtalsledarens uppgift var att se till att alla får utrymme att reflektera och samtala om dagens livstema. Alla fick i uppgift att svara på frågan: ”Hur tänker vi nu om Upplevelse av sammanhang (ett exempel på de åtta temana) när vi har hört varandra berätta?”
Lena berättar att målet är att alla förflyttningar i samtalet leder till ökad självmedkänsla – vi behöver aktivt ”förflytta” samtalet …
- när hen svarar på de lösningsfokuserade frågorna med det svåra i livet.
- när en person är väldigt engagerad och pratar mycket, och vi behöver ge utrymme till de andra deltagarna i gruppen.
- när någon vill kommentera det någon annan säger i ”rundan”.
Förflyttningen gör vi genom att
- bekräfta tankarna om det svåra och de känslor som visas,
- vi kan lyfta fram det som är hjälpsamt i personens berättelse,
- bekräfta deltagarens intresse och hänvisa till möjligheten att fortsätta samtalet under det öppna gruppsamtalet på slutet.
Samtal kring – hur kan du föregå med gott exempel
Som nästa övning fick deltagarna två och två samtala kring ”Hur kan du som samtalsledare föregå med gott exempel när det gäller att se på dig själv med medkänsla?”
Ett par svar från deltagarna:
- ”Inte klanka ned på sig själv när man exempelvis begår ett misstag.”
- ”Att erkänna när man har missat att göra någonting. Om någonting blivit fel så är det okej att berätta om det. Det ger ett bra samtalsklimat.”
Samtalsmodell
Lena har utgått från kommunikationsforskaren Haesun Moons DialogOrienteringsKvadrant och lagt till compassion som förhållningsätt när de möter deltagarens svårigheter. Tidsmässigt kan det handla om 2 minuter i nedre delen och 5 minuter i övre delen för en deltagare i “rundan”.
Gruppövning 2:
Prova på att förflytta samtalet så att deltagaren ger svar på samtalskortens frågor
Deltagarna fick nu i samma grupper om tre personer gå vidare med ytterligare en övning med samtalskorten.
Övningen bestod i att en person är klient som hela tiden återgår till det som är/har varit svårt. En person är samtalsledare som lyssnar och bekräftar tankar och känslor (ser personen) och med omsorg för hen tillbaka till samtalskortens frågor och deltagarens svar som speglar möjligheter. En person är resursspanare och intresserar sig för 1) hur samtalsledaren speglar och på ett omsorgsfullt sätt för tillbaka deltagaren till samtalskortens frågor, 2) hur deltagaren hittar små guldkorn i frågornas svar, trots allt.
Lena avslutade gruppövningen med ett antal frågor om hur det hade gått:
- Hur var det att vara klient?
- Vad tyckte du om att bli uppflyttad med omsorg?
- Hur var det att spana på detta?
samt betonade att det är en trygghet för klienten att man håller sig till frågorna på samtalskorten och inte utökar med ytterligare frågor.
Kompletterande länkar förmiddagen
- Lena Bergquists presentation ”Samtal när livet är svårt” (pdf 2MB, ny flik)
- Läs mer om samtalskorten:
Existentiell hälsa – Studieförbundet Vuxenskolan - För att få veta mer om Haesun Moon och källan till DialogOrienteringsKvadranten se:
Dokumentation från LF-konferensen med Haesun Moon där hon bland annat berättar om DialogOrienteringsKvadranten
Eftermiddagens föreläsning: Hälsocenter – LF och stresshantering
Sussan Östers presentation av Marie Gustafsson och Kicki Pettersson, Hälsocenter Västerås:
– Marie och Kicki, ni är utbildade hälsopedagoger och arbetar som hälsovägledare och lösningsfokuserade samtalscoacher på Hälsocenter Västerås. Till er kommer människor som är i behov av att förändra sina levnadsvanor utifrån områdena – stress, kost, fysisk aktivitet, sömn, tobak och alkohol. Det ni ofta stöter på i arbetet med stressrelaterad ohälsa är ett behov av att deltagaren får en stärkt självkänsla och mer återhämtning.
På eftermiddagen i dag gav Marie och Kicki deltagarna en inblick i hur de arbetar med ett lösningsfokuserat perspektiv och hur det leder till stresshantering.
Kicki berättar att hon och Marie har varit kollegor i 12 år och att de jobbar med ett lösningsfokuserat förhållningssätt så mycket det går både individuellt och i grupper.
De startar sina grupper med ett ”andrum” då de exempelvis kan använda sig av Mindfulness appen. De använder även andra appar eller guidar dem själv i en kort meditation. Marie visade dagens deltagare hur det går till.
The Mindfulness App
Hälsocenters utbud
Marie berättade därefter om Hälsocenter, en verksamhet som Region Västmanland driver. Hälsocenter har funnits sedan 2007 och redan i uppstarten växte verksamheten fram via lösningsfokuserade strategiska möten och samtal i myndighetssamverkan. All personal genomgår grund- och fördjupningsutbildningar i lösningsfokus vilket sedan utvecklas vidare i lösningsfokuserad metodhandledning och auskultering. Hälsocenter är en verksamhet som genomsyras av ett lösningsfokuserat förhållningssätt i såväl styrning och ledning, i kollegiala möten, i uppstart genomförande och uppföljning av deltagaraktiviteter individuellt och i grupp. Alla folkbokförda i Västmanland från 16 år och uppåt som önskar göra en levnadsvaneförändring inom något av områdena – stress, kost, fysisk aktivitet, sömn, tobak och alkohol – får ta del av Hälsocenters utbud.
Utbudet är:
- Hälsosamtal – individuella coachande samt även digitala.
- Gruppaktiviteter gällande vikt, mindfulness, stress och motion.
- Aktiviteter – komma igång-träning, yogainspirerad träning, mindfulnessmeditation, afroinspirerad träning.
- Föreläsningar – öppna föreläsningar där alla är välkomna.
Man har rätt att delta i Hälsocenters aktiviteter under 6 månader. Cirka hälften söker sig till dem på grund av stress.
Stresshantering
Exempel på vad våra stressade deltagare önskar:
- att hitta balans och få mer ork samt räcka till
- att förstå vad de behöver
- att komma tillbaka till arbete
- att acceptera sin situation, släppa kontroll och vara sann mot sig själv
- att vara mer i nuet
- att sova bättre
- att hantera en stressig vardag/arbetssituation/familjesituation/kronisk sjukdom
- att få tillbaka livslusten och viljan att göra saker
- att stärka sin självkänsla
- att få verktyg till att hantera känslor, hjärntrötthet, krav.
Marie och Kicki har arbetsblad som de delar ut till kursdeltagarna. Här finns bland annat ett antal lösningsfokuserade frågor att svara på:
- Vilka förväntningar har du på kursen?
- Hur kommer du att märka efter kursen att den har varit till nytta för dig?
- Hur är den upplevda förmågan i dag att hantera stressen i ditt liv – skala 0-10?
- Vad har du gjort tidigare som hjälpt dig när det gäller stresshantering?
- På en skala 0-10 hur är din tro på att du kommer lyckas göra en positiv förändring?
Mindfulnessgrupper
Marie berättar om deras mindfulnessgrupper då de träffas 3 gånger á 2 timmar. Upplägget är en blandning av information, övningar och reflektion. De har ett häfte som de delar ut till deltagarna.
Frågor kring förväntningar och vana:
- Vad hoppas du att få ut av att delta i denna grupp?
- Anta att Mindfulness skulle göra skillnad i ditt liv framöver, vad skulle vara annorlunda då?
- Vad behövs för att Mindfulness ska bli en vana?
- Hur vill du gå vidare med dina kunskaper och erfarenheter gällande mindfulness? Vad vill du få in som vana i din vardag?
- Vad är ditt första lilla steg som du kan göra i morgon eller kanske redan i dag?
Stresshanteringsgrupper
De har stresshanteringsgrupper där de träffas 6 gånger á 2 timmar, 5-8 deltagare per grupp.
Upplägg: Andrum – Runda – Tema – Runda – Hemuppgift
Våra teman är: Introduktion och förväntningar, vad är stress och återhämtning, självkänsla, kost, sömn, fysisk aktivitet
De har arbetsblad med lösningsfokuserade frågor som de delar ut och samtalar kring. De som vill får dela med sig i gruppen av det som de skrivit.
Övningen ”Rundan”
Deltagarna fick nu göra övningen ”Rundan” då man två och två i 4 minuter (2 minuter vardera) – får samtala kring följande frågor:
- Vad har varit bra under veckan?
- Vad är du mest nöjd med?
- På vilket sätt har du visat omsorg om dig själv?
- Vad märker du för skillnader när du gör saker som du mår bra av?
Efter övningen samtalade vi kring på vilket sätt dessa frågor kan vara till nytta och vilka andra frågor som också kan vara til nytta i ett liknande sammanhang.
Individuella samtal
Första mötet med Hälsocenter är alltid ett individuellt möte. Då bestämmer de hur de ska gå vidare, vad som passar individen. Drygt 1000 personer i länet söker sig till Hälsocenter varje år och i Västerås är det 500-600.
Vid de individuella samtalen lyssnar de efter saker i samtalen och försöker kroka i dessa teman och utforska mer kring dem:
- Återhämtning (mental och fysisk)
- Självkänsla (prestation, relation, status)
- Tankar
- Dåtid – Nutid – Framtid
- Tankefällor
- Vad som ger energi
- Kontrollbehov
- Omsorg om sig själv/tillgodose sina behov
- Sätta gränser
- Be om hjälp
I presentationen, som det finns en länk till nedan, finns exempel på lösningsfokuserade frågor som Marie och Kicki använder sig av i de individuella samtalen.
Marie berättar att de utvärderar sitt arbetet kontinuerligt. De har långtidsuppföljning ett år efter avslutat aktivitet och vet därför att många bibehåller den förändring som de åstadkommit under tiden hos Hälsocenter. Som en avslutning visar Marie ett antal citat från nöjda deltagare – här följer några exempel:
- ”Jag försöker vara mer i nuet och då blir jag lugnare.”
- ”Nu har jag blivit medveten om mina beteenden och ändrat på många och jag mår så mycket bättre.”
- ”Genom frågor från er har jag själv kommit fram till vad jag behöver för att må bra.”
- ”Man känner sig lyssnad på och det är inga pekpinnar här.”
- ”Jag har börjat meditera varje kväll och nu sover jag mycket bättre.”
- ”Små saker och små steg gör skillnad.”
Kompletterande länkar eftermiddagen
- Marie och Kickis presentation:
Hälsocenter – LF och stresshantering (pdf 1MB, ny flik) - Mer information om Hälsocenter hittar du via regionens hemsida:
Hälsocenter i Västmanland – Region Västmanland
Avslutning med musik
Sussan Öster avslutade dagen med att spela musikstycket ”Sound of Silence” med Disturb efter de inledande orden:
I lösningsfokuserade samtal strävar vi mot meningsfullhet och det som är viktigt för personen vi möter oavsett om det är i en svår situation eller en mer neutral situation. Det här kraftfulla musikstycket sätter fingret på dialogens betydelse i en tuff värld där människor riskerar att tystna. Texten uttrycker en längtan mot en ökad känsla av medvetenhet och meningsfullhet. Det är också en reaktion mot materialism.
Och till slut några avslutande frågor från Sussan:
- Hur gör du redan för att bidra till att dina deltagare kan uppleva meningsfullhet eller andra stärkande känslor?
- Vilken skillnad blir det i dina samtal när du praktiserar något från i dag?
”När man samtalar med en klient och återberättar, så ger det mer. Och därefter fortsätter att ställa frågor om det som verkar viktigt för personen (önskad framtid).”
En av dagens deltagare
Dagens arrangörer
Konferensen är ett samarrangemang mellan samordningsförbunden i Västmanlands län. Konferensens syfte är att stödja utvecklingen för det stora intresse av lösningsfokus som finns i hela länet och skapa möjligheter för människor att mötas och samverka!
Finansiärer och huvudorganisatörer:
Ann Rilegård, Norra Västmanlands Samordningsförbund
Catarina Örtengren, Samordningsförbundet Västerås
Linda Anderfjäll, Samordningsförbundet Västra Mälardalen
Medorganisatör:
Sussan Öster, Vital GoodSolution.
På vår sida På gång hittar du aktuell information.