LF ledtrådar 2022 – Lösningsfokuserat arbetssätt i praktiken – för alla

Inledning

Dagens konferens är till för den som är intresserad av att introduceras till eller utvecklas i det lösningsfokuserade arbetssättet.

Ann Rilegård hälsade alla välkomna till dagens LF-konferens på temat ”Lösningsfokuserat arbetssätt i praktiken – för alla”. Det är elfte året som Samordningsförbunden i Västmanland arrangerar konferensen Lösningsfokuserade ledtrådar.

Ann började med att ställa en retorisk fråga ”Vad är Lösningsfokus?
– Jo, det handlar om att hjälpa den vi samtalar med att se sina resurser, styrkor och förmågor och kunna använda dessa i den utvecklingsriktning som den själv önskar.

– Vår förhoppning och ambition är att du som deltagare idag ska finna att konferensen tillför fler idéer och inspiration till ditt lösningsinriktade arbete och att konferensens innehåll adderar till dina existerande kompetenser på ett praktiskt användbart sätt.

En inledande uppgift

Sussan Öster berättade att det i slutet av dagen kommer att ske en utlottning av böcker på temat Lösningsfokus. För att vara med i utlottningen ska man på en lapp skriva svaret på frågan
”Vilka goda resultat ger ditt lösningsfokuserade arbetssätt?”

---

TEMA: Samordningsteam – stegförflyttningar mot egen försörjning

Workshop 1 – En personlig resa och att vara kameleont i samtal/Samordnings­­teamet Västerås

Helén Sandberg, arbetskonsulent, Samordningsteamet Västerås stad

Denna workshop inleddes med att Sussan och Helén visade en film från grundutbildningen där Sussan coachade Helén i det lösningsfokuserade förhållningssättet.

Helén som jobbar som arbetskonsulent i Samordningsteamet Västerås kände sig inte helt nöjd med sina samtal. Hon upplevde att hon ”sprang för fort, före deltagaren”. Grundutbildningen i lösningsfokuserat arbetssätt har gett henne flera aha-upplevelser. Starka insikter som har transformerat hennes syn på sig själv och sin roll i samtal med deltagare. I filmen ställde Sussan ett antal frågor och Helén berättade om vad som är annorlunda idag:
”- Jag lyssnar in mer och ställer frågor som bjuder in deltagaren att kliva fram. Det hjälper deltagaren att sortera i sitt liv. Jag känner ett större lugn, vågar lita på det jag ser. Jag resursåterkopplar till mina deltagare på ett tydligare. Lyfter det som deltagaren besitter.”

Efter filmen fortsatte Sussan att ställa frågor till Helén som berättade att nu har de ett större lugn i samtalen. ”- Deltagarna har ett år hos oss. Jag kan se stegen som deltagarna behöver ta men deltagarna måste se sina egna steg.” Helén förmedlar till deltagarna att ärlighet i samtalet gör det lättare för henne, och deltagaren själv, att förstå. Det är viktigt att hon visar ödmjukhet och empati. Återkoppling är viktigt och hon återkopplar alltid till deltagaren vad de kommit överens om och ger deltagaren chans att korrigera.

Och hur tolkar man ”att vara kameleont” i rubriken till denna workshop?
– Jo, kameleonter är kända för sin förmåga att ändra sig utifrån omgivningen. Genom vår flexibilitet i Samordningsteamet ger vi stöd till deltagarna att se sina egna förmågor och finna hållbara lösningar framåt.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Samordningsteamet Västerås

• är ett nära stöd för deltagaren inför och under arbetsträningen
• kan vara med på arbetsplatsen vid uppstart och under arbetsträningen – behovet styr
• har inga färdiga platser för arbetsträning – vi hittar en plats tillsammans som passar deltagaren
• har täta uppföljningar med deltagaren och arbetsgivaren
• följer arbetshjulet.

Samordningsteamet ska stödja arbetssökande med behov av samordnade insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering, så att de kan nå eller komma närmare en egenförsörjning genom arbete.

Läs gärna mer om vad Samordningsteam Västerås gör via länken:
Samordningsteam Västerås – Samordningsförbundet Västerås

Heléns presentation:

Workshop 2 – Att låsa upp potential

Johanna Borg, arbetskonsulent, Samordningsteamet Hallstahammar
Agneta Åkerblom, arbetsförmedlare, Samordningsteamet Hallstahammar
Rasmus Gudmundsson, kurator, Samordningsteamet Hallstahammar

Med ett brett utbud av lösningsfokuserade insatser och aktiviteter
låser Samordningsteamet upp inre potential hos människor som
fallit mellan stolarna hos myndigheter.

Samordningsteamet Hallstahammar bjöd in till workshop om arbetet med att stegförflytta från hemmasittande och långtidssjukskrivning till att bli sedd, hörd och närma sig ett meningsfullt liv.

Johanna inledde presentationen med att berätta om vad samordningsteamet gör rent praktiskt – intresseinventering och kartläggning.

Deltagaren är viktig… Är detta rätt plats? Vad har de för mål?
Därefter börjar kartläggningen – Vad behöver vi? Boendestöd, familjehjälp, kost och hälsa…

Vi skyndar långsamt – har inte bråttom. Vi försöker hitta de små stegen att få dem att lyckas. För vissa kan det börja med några få timmar i veckan på en arbetsplats.

Efter Johannas inledning fick konferensdeltagarna ta del av ett rollspel mellan kurator Rasmus, arbetsförmedlare Agneta och två frivilliga konferensdeltagare för att exemplifiera Samordningsteamets lösningsfokuserade arbetssätt i praktiken.

– Vi gör en superenkel modell med tre fält:
Vad är bra? Vad behövs? Var börjar vi?

Några frågor från konferensdeltagarna:

• Hur går man vidare när de inte vet själva?
  – Vi testar olika saker. Försöker få dem att komma till våra grupper och studiebesök.
  – Pratar om det som är närmast – något som finns i deras värld nu, exempelvis dataspel.
  – Försöker möta dem där de är och hitta en allians – ge dem tid.
• Första mötet – hur känns det för deltagaren att komma till er?
  – De träffar mig, Johanna vid första mötet som egentligen är ett studiebesök – det är viktigt att de inte känner någon press. Utan mer – ”Nu vet du var vi finns, nu hittar du hit”.

---

TEMA: Ungdomar – främja önskvärd utveckling

Workshop 3 – Lösningsfokuserat arbetssätt i öppen verksamhet

Madeleine Zethreaus, avdelningschef Bjurhovda fritidsgård

I denna workshop fick vi ta del av hur Bjurhovda fritidsgård, som bedriver öppen verksamhet för åldersgruppen 10–17 år, arbetar lösningsfokuserat. Gruppstorleken varierar mellan 5-90 och de vet inte i förväg hur många som kommer varje dag, vilket ställer sina specifika krav.

Madeleine gav flera tips på konkreta metoder och rutiner kring hur de arbetar lösningsfokuserat och hur det genomsyrar verksamheten. Det lösningsfokuserade arbetssättet finns med i deras arbetsplan/styrdokument.

Madeleine berättade om utmaningarna kring att uppnå balans mellan att upprätta trygghet i form av nolltolerans mot våld, samtidigt som fokus ligger på att se det positiva och det som fungerar för barn och ungdomar.

Positiv feedback genomsyrar verksamheten och medför att både elever och föräldrar blir gladare och mer samarbetsvilliga. De har nära kontakt med både elever och föräldrar – ringer och sms:ar regelbundet. De försöker alltid att hitta någonting positivt att förmedla. De är noggranna med att informera om vad personalen på fritidsgården/klubben förväntar sig av både barnen/ungdomarna och föräldrarna. De märker att allt som de gör får de tillbaka.

Madeleine berättade om fritidsgårdens arbetsplatsträffar (APT), 13.00-möte, 17.30-möte, visade exempel på sms samt samtalsmetoden 1-2-3. Mer om detta går att läsa i Madeleines presentation nedan.

Madeleines presentation:

Workshop 4 – En lösningsfokuserad upptäcktsresa för att främja ungas psykiska hälsa

Urban Norling, fil. mag pedagogik, arbetar med förankring, utveckling och utbildning i SIM.

Fredrik Söderqvist, docent i folkhälsovetenskap, forskningsledare folkhälsa Universitetssjukvårdens forskningscentrum, UFC Region Örebro län, forskningsansvarig i SIM.

Sussan Öster, Master of Public Health, arbetar med metodutveckling och utbildning i SIM.

Fredrik Söderqvist har tillsammans med Urban Norling och Sussan Öster startat forskningsprojektet SIM. SIM är en förkortning av Solution-focused Intervention for Mental health (SIM). Forskningsprojektet syftar till att utveckla och testa en ny metod för att främja psykisk hälsa bland ungdomar i gymnasieskolan.

Kort om bakgrunden till projektet och varför forskning behövs

Problem: det saknas skolbaserade metoder för att främja ungas psykiska hälsa med bevisad effekt.

• Det finns utvärderade metoder som förebygger psykiska problem (t.ex. stress, och smärta) och psykiska sjukdomar (t.ex. depression), men de har ett annat fokus.
• Gemensamt för dessa metoder är de har ett ganska starkt problemfokus, dvs. de tar sin utgångspunkt primärt i ett negativt utfall.
• Det perspektiv som dessa metoder erbjuder riskerar att utarma bilden vi har av vad psykisk hälsa faktiskt är och vad som utvecklar den.

Teoretiska perspektiv och antaganden

Positiv psykologi och Keyes´ modell och operationalisering av hedoniskt and eudaimoniskt välbefinnande (Keyes 2002; 2005) och två antaganden:

• Psykisk hälsa har ett värde i sig självt.
• Att främja psykisk hälsa betyder att vi behöver stärka specifika resurser – funktioner och förmågor.

Lösningsfokuserad coachning och fyra antaganden:

• En förståelse för orsaken till ett personligt problem tar inte nödvändigtvis klienten närmare en lösning.
• Det vi riktar vår uppmärksamhet mot, och pratar om, har en tendens att växa i våra liv.
• Alla elever ”vill, och kan arbete med någonting”.
• Alla elever har resurser och kan använda och utveckla dem.

I projektet utbildar Sussan Öster och Urban Norling mentorer på gymnasiet i det lösningsfokuserade förhållningssättet samt SIM-metoden. Efter genomförd utbildning genomför mentorerna åtta träffar indelade i fyra teman – Emotionellt välbefinnande, Skoltrivsel, Psykologiskt välbefinnande samt Socialt välbefinnande.

Arbetsprocessen i SIM

Urban beskriver arbetsprocessen i SIM med hjälp av fyra ikoner som symboliserar:

• Vi upptäcker egna och andras resurser.
• Vi utforskar resurser och hur vi önskar ha det framåt i livet. Vi funderar, vi ställer frågor och ger svar.
• Vi övar oss i coachning, vi övar oss i att fundera samt att experimentera och prova.
• Vi använder våra resurser och utvecklar våra förmågor till färdigheter som hjälper oss att styra utvecklingen mot ökat psykiskt välbefinnande för oss själva och andra. Vi spanar på vår egen och andras utveckling och de vinster det ger. Man kan säga att den här ikonen är utfallet/resultatet av de tre första.

SIM:s digitala material

Hjälpmedlen i SIM-projektet är

• en SIM-app för eleverna i vilken eleverna samlar sina idéer
• en digital manual och PPT för lärarna
• SRS-skattning för att följa upp arbetsalliansen
• en digital portal för lärarna där de kan följa elevernas skattning av fyra områden i varje träff. Lärarna ser resultatet i realtid och kan kommentera vad som var särskilt bra och prata om vad de tillsammans kan göra annorlunda.

Hur var det att göra denna övning?

Reflektionen från konferensdeltagarna var att det är roligt att berätta om någonting man tycker om och att känslan som fotot skulle representera lockades fram under den korta övningen.

Projektets nuläge

Totalt 330 elever har nu deltagit i SIM. I den senaste studien deltog cirka 190 elever från tre gymnasieskolor. Både praktiska och teoretiska gymnasieprogram var representerade. Kvantitativa data och dokumenterade intervjuer och resultaten ser lovande ut, både vad gäller elevernas skattningar av studiens genomförande och förändringar i det psykiska välbefinnandet.

Detta är en omfattande arbetsprocess som pågått i fyra år och de räknar med att hålla på i flera år till. Vårterminen 2023 fortsätter projektet med nya elevgrupper.

På hemsidan simsweden.se och i dagens presentation går det att läsa mer om projektet:

---

TEMA: SIP – Samordnad individuell planering

Workshop 5 – Lösningsfokus i SIP-processen

Beatrice Lyckholm, projektledare/SIP-utvecklare för projektet SIP-utvecklare Västra Mälardalen

Beatrice berättade att hon som SIP-utvecklare ska vägleda, operativt stödja och coacha medarbetare inom projektet ”SIP-utvecklare i Västra Mälardalen”.

Efter genomgång av agendan så fick konferensdeltagarna, som en introduktion till SIP, se filmen:
SIP på 3 minuter – Uppdrag psykisk hälsa

Initiativ till SIP

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska enligt lag i sin yrkesutövning göra bedömningen om SIP behövs för att en enskild ska få sina behov tillgodosedda.

Genom den länsgemensamma överenskommelsen om samverkan
för barn och ungas hälsa gäller sedan september 2022 samma ansvar i Västmanland för förskola och skola.

Samtycke krävs alltid för SIP

Verksamheter ska stödja och motivera den enskilde att
samtycka till att SIP upprättas.

Det är den enskilde, vårdnadshavare, förvaltare, någon med framtidsfullmakt/annan laglig företrädare som kan ge ett samtycke till SIP.

Det är viktigt att säkerställa att samtycke finns kvar speciellt om man tar in någon ny aktör.

Delaktighet

• Olika beroende den enskilde och situation, individanpassa.
• Centralt är den enskildes upplevelse av att bli lyssnad på och en tilltro till sin egen kompetens och förmåga.
• Barns delaktighet ska alltid möjliggöras, utifrån ålder och mognad.

Beatrice har sammanställt en mängd av LF-inspirerande frågor att ställa under förberedande samtal med den enskilde/vårdnadshavare. Här följer tre exempel:

• Vad hoppas du på som ett resultat av vårt förberedande samtal?
• Vad är viktigast för dig att börja fokusera på i vårt samtal?
• Hur skulle du vilja ha det framåt om du får önska helt fritt?

Ytterligare 14 exempel hittar du i Beatrice presentation nedan.

Sammanfattningsvis SIP + LF

• Lyssna!
• Fokusera på hur din verksamhet kan bidra i situationen och stötta den enskilde att närma sig sina mål.
• Fokusera på önskad framtid och den enskildes resurser.
• Fråga nyfiket/utforskande.
• Gemensamt ansvar för alla deltagare att skapa det bästa mötet och SIP-processen för den enskilde.

I Beatrices presentation finns detaljerad dokumentation att ta del av och flertalet lösningsfokuserade frågor att bli inspirerad av:

Kompletterande tips

Om du är intresserad av hur ett SIP-förmöte och SIP-möte kan genomföras så ta gärna del av denna dokumentation där Beatrice höll i en workshop i Kungsör:
SIP-workshop 14 september 2022 – Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Ettkompletterande länktips:
SIP – Samordnad individuell plan – Region Västmanland
På denna webbsida finns all information om vad SIP innebär, informationsmaterial till enskilda och utbildningsmaterial till medarbetare. Det finns bland annat en film Röster om SIP samt en bok Vad är SIP? som du som vuxen kan använda i samtal med barn om SIP.

---

TEMA: Socialt arbetsmarknadsinriktat arbete i kommuner

Workshop 6 – Västeråsmodellen och andra bra saker

Alexandra Dreifaldt och Sanna Ahlm, socialsekreterare på Ekonomiskt bistånd, Västerås stad

Västeråsmodellen – din väg till egen försörjning

Sanna berättar att de visar bilden nedan ”Din väg till egen försörjning” för klienten.

De olika stegen i Din väg till egen försörjning är

1. ansökan
2. kartläggning
3. förändringsplan
4. samverkan
5. insats
6. egen försörjning.

Om de i punkt 5 ovan upptäcker att det inte är rätt insats backar de tillbaka till punkt 3 igen. De visar modellen ovan för klienten. Modellen är själva grunden till att gå vidare i vad de gör i de olika stegen.

Sanna berättade att ”de står på två ben” i betydelsen expert och coach. För att skapa trygghet så är de väldigt informativa från början och går sedan över till att vara coacher – de bygger upp den så viktiga alliansen som bidrar till att om de till slut måste ge ett avslag så lyssnar de på oss.

Fokus på stegförflyttningar utifrån personens resurser

• Myndighet: ”Du behöver göra allt vad du kan för att på sikt bli självförsörjande”. Stort handlingsutrymme att göra bedömningen om personen gjort detta eller inte. Kan därför kopplas till individens specifika resurser. Den individuella bedömningen.
• Exempel den ensamstående kvinnan med sju barn som flytt från Afrika:
  • Vilka resurser besitter hon? I vilka sammanhang kan hon ha nytta av dessa?
  • Belysa resurser och stärka hennes självförtroende så att det skapas mod och stimulans. Vilket skapar motivation.
• MVM… Stegförflyttning och uppnåbara mål utifrån personen.
  • Skala 1-10
  • Idag befinner jag mig på ___ skalan, eftersom jag….
  • För att kunna ta mig ytterligare ett till steg framåt, behöver jag….
  • Nästa inbokade besök är___ klockan___

Lösningsfokuserade samtal i myndighetsutövning

Sanna och Alexandra är noga med sina ordval och gör en jämförelse mellan ordets makt och aktiva ordval:

Exempel på detta:

”Bortsett från det du nämnt som du vill prata om idag behöver vi även prata om vad du gör att närma dig din självförsörjning.”

eller

”Idag kommer vi prata om det du precis nämnt men jag tänker att vi även behöver prata om vad som behöver hända för att din livskvalitet ska bli bättre än vad den är idag.

Vinsten för sig själv -> motivation”

Alexandra och Sanna avslutade sin presentation med en frågestund.

Läs mer i Alexandras och Sannas presentation:

---

TEMA: Hälsofrämjande arbete, levnadsvanor och livsstil

Workshop 7 – Hur livets erfarenheter hjälper oss och våra klienter med framtida mål

Sara Andersdotter, hälsovägledare, Hälsocenter Västerås

På Hälsocenter i Västerås coachas individer i samtal och grupp kring att förändra sina levnadsvanor till ett bättre mående. Samtalen handlar om att hitta den individuella drivkraften som hjälper dem att lyckas med förändringar i kost, motion, stresshantering, sömn, alkohol och tobak. Hälsocenter finns i hela Västmanland.

Sara Andersdotter är hälsovägledare – coachar, föreläser samt håller i träningspass, yoga och meditationer. På Hälsocenter använder de sig av det lösningsfokuserade arbetssättet. De försöker att hitta den inre drivkraften till förändring – att locka fram livets erfarenheter och hur dessa hjälper dem och deras klienter med framtida mål.

• Vad är ditt framtida mål?
• Anta att det ÄR så som du önskar… vad är annorlunda då?
• Vad mer?
• Vad gör du annorlunda?

Fundera ut något du tidigare gjort, som var svårt, men som du är stolt över att ha klarat av! Det behöver inte vara kopplat till det du vill förändra nu, utan bara något du är nöjd över att ha klarat!

• Hur lyckades du med detta?
• Vad mer gjorde att du lyckades?
• Vilka egenskaper tror du att du använde dig av för att lyckas?
• Vilken egenskap tror du var viktigast som du använde dig av?

Titta på ditt framtida mål igen, sen på dina fina egenskaper.

• Vilken av egenskaperna tror du skulle kunna vara användbar NU att plocka fram, att använda mot ditt framtida mål?
• Anta att vi ses om en månad, och du berättar att du faktiskt använt dig av egenskapen, vad berättar du då för mig?
• Anta att egenskapen hjälper dig redan nu, vad är ett litet, litet tecken på att du använder dig av egenskapen?

Jag får önska dig lycka till i ditt framtida mål. /Slut på övningen.

Dialogorienteringskvadranten

Dialogorienteringskvadranten av Haesun Moon är ett hjälpsamt verktyg som Sara använder i sin coachning. Inom lösningsfokus vill vi hålla oss på ”övervåningen” i kvadranten och lyfta sådant som är positivt. Men ibland behöver vi även vara på ”undervåningen” för att bekräfta personen en stund, för att sedan prova att ta oss upp på ”övervåningen” igen.

Efter Saras coachningsövning fick konferensdeltagarna reflektera två och två i 3 minuter.

Några delade med sig av samtalen:

• – Jag tänker på den tysta coachningen. Vi är cirka 80 personer här. Låt säga att hälften hade nytta av denna övning – fantastiskt. Häftigt att du kan coacha oss så här. Det säger också att man kan vara till hjälp utan att behöva veta så mycket.
• – Min insikt blev att man behöver mycket tid när man får dessa frågor, det tar jag med mig till mina framtida samtal.
• – Jag kände ett starkt hopp!

Sara avslutade med en allmän frågestund.

Saras presentation:

---

Avrundning

Coachande cirkelsamtal om att maximera nyttan från dagen!

Sussan Öster avrundade dagen med en 10-minutersövning tre och tre och ställde följande båda frågor:

• Vad hjälper dig att vara mänsklig och fri – ditt bästa jag – i samtal?
• Hur kan du använda något från idag för att hjälpa andra att klippa sina band och bli fria, bli sina bästa jag?

Ett par avslutande reflektioner:

• – Vi pratade ganska mycket om att vara en del i andras resa och utveckling. Vikten av att vara ödmjuk. Min roll är att vägleda. Att ställa positiva reflekterande frågor som gör att personen får välja sina ord/tankar som betyder någonting.
• – Att tänka till hur jag förbereder mig dagen innan (träna, sova…), så att jag uppfyller att vara ”mitt bästa jag” under det första mötet/samtalet som jag ska ha med klienten följande dag.

Utlottning av böcker

Dagen avslutades med att Linda Anderfjäll höll i utlottningen av böcker på temat lösningsfokus. Alla som hade svarat på frågan ”Vilka goda resultat ger ditt lösningsfokuserade arbetssätt?” och lagt sin lapp i korgen var med i utlottningen.

En imponerande samling med stor variation på svar om vilka goda resultat som ett lösningsfokuserat arbetssätt ger:

Sussan avslutade med att påminna om Facebook-sidan:
Lösningsfokus i länet

Dagens organisatörer

Konferensen är ett samarrangemang mellan samordningsförbunden i Västmanlands län. Konferensens syfte är att stödja utvecklingen för det stora intresse av lösningsfokus som finns i hela länet och skapa möjligheter för människor att mötas och samverka!

Finansiärer och huvudorganisatörer:
Ann Rilegård, Norra Västmanlands Samordningsförbund
Catarina Örtengren, Samordningsförbundet Västerås
Linda Anderfjäll,  Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Medorganisatör:
Sussan Öster, Vital GoodSolution.

På vår sida På gång hittar du aktuell information.

---

Sammanställning och foto:
Christina Wallnér, No WaIT AB